Tänkte så annonsera om en nyhet på Skomakaregatans tebutik. De som var på tebjudningen på Tentoya den 7 februari (http://perbrekell.blogspot.com/2009/02/om-lordagens-tebjudning-pa-tentoya.html) fick måhända smaka på en kopp Sencha Yukimi Fukamushicha (煎茶ゆきみ深蒸し茶) men för övriga ger jag mig istället på att beskriva smaken lite kort med ord. Fukamushicha (深蒸し茶) är ett slags Sencha (煎茶) vilket är den vanligaste typen av japanskt te. Att ett te benämns Sencha innebär i stort sett att det är ångat vid produktion (till skillnad från kinesiskt grönt te som rostas) och skördetiden och bladkvaliteten kan variera. Dessutom kan graden av ångning variera. Ett te som är mer ångat är i regel mer aromatiskt och grumligare till konsistensen. Vidare är också sötman och umamitendenserna generellt sett mer påtagliga än i Sencha i övrigt. Just Sencha Yukimi är ett sådant djupångat te och tillhör därmed kategorin Fukamushicha (fukamushi = djupångat).
Sencha Yukimi, som kommer från Kagoshima i södra Japan, är ett utmärkt vardagste och jag kan varmt rekommendera det till alla som tycker om japanskt te eller är nyfikna på det. Den optimala bryggningstiden för detta te ligger på 50 sekunder för den första och korta bryggningar om 10 till 15 sekunder för andra och tredje. Rekommenderad temperatur är ca 80° C. För mer detaljerade bryggningsinstruktioner se (http://perbrekell.blogspot.com/2009/01/s-brygger-du-gott-japanskt-te.html.com/2009/01/s-brygger-du-gott-japanskt-te.html).
2 kommentarer:
Tack för det här inlägget Per!
Jag inser nu efter att ha testat att jag har bryggt detta fina te vid för låg temperatur allt som oftast. Man får onekligen ur mer smak vid rätt temperatur. Men, fortfarande är det skillnad jämfört med när teet var nytt (ack, varför måste förgänglighet vara så indoktrinerat i japanskt te?). Får kanske investera i en vakuum-burk till kommande köp!
Mvh,
Daniel
Hej Daniel,
Roligt att inlägget gjorde skillnad. Det är faktiskt lätt att man glömmer bort att man faktiskt kan underbrygga japanska teer ibland. Även om man befinner sig på den mer säkra sidan i det fallet (man slipper beska och platthet) blir smaken aningen avslagen. En annan dålig dag lyckades jag med konststycket att underbrygga ett Gyokuro (den som läser förstår att jag var i stort behov av det koffein som drycken innehåller vid detta tillfälle) vilket i och för sig inte var en katastrof men väl en besvikelse.
Ack ja. Det här med hållbarhet. Jag har i regel ganska få japaner igång simultant och eftersom jag dricker varje dag hinner det ofta förbrukas innan det förgås alltför mycket. Men en vakuum-burk kanske är vad man borde införskaffa för att rädda våra kära teblad...
MVH,
Per
Skicka en kommentar