tag:blogger.com,1999:blog-47690604928972157612024-03-06T03:44:55.949+01:00Te som konst och smakupplevelse<b>Per Oscar Brekell om teprovningar, tehistoria och lite därtill</b>Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/11179975948231567694noreply@blogger.comBlogger25125tag:blogger.com,1999:blog-4769060492897215761.post-53608638119148371102013-03-05T22:43:00.000+01:002013-03-05T23:34:01.836+01:00Om japanska underarter av tebusken<br />
<div class="MsoNormal">
Tebusken brukar delas upp i två olika underarter, nämligen
Camellia Sinensis Sinensis som härstammar från Kina och Camellia Sinensis
Assamica som har fått sitt namn efter upptäcktsorten Assam i nordöstra Indien.
De två varianterna skiljer sig avsevärt åt vilket ger avtryck på såväl
hantering som smak och doft i den slutgiltiga produkten. Medan den kinesiska
varianten är relativt köldtålig och ger en förhållandevis sparsam skörd ger den
assamiska varianten betydligt bättre avkastning under förutsättning att den
odlas i varmare regioner då den tål kyla dåligt. Ett tydligt sätt på vilket de
skiljer sig åt rent kemiskt är att den kinesiska tebusken har en lägre halt av
så kallade katekiner, en typ av ämnen som står för strävhet och beska i te.
Detta gör att den i regel lämpar sig bättre för produktion av grönt te då man
kan utvinna en balanserad och mångsidig smak utan att nämnda smakelement blir
alltför dominerande. Den assamiska busken däremot, används framförallt till
produktion av svart te och katekinerna omvandlas då genom oxidering till bl a theaflavin
och thearubigin.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
Ovanstående gäller generellt men inte nödvändigtvis i alla
fall. Det finns nämligen underarter utav både Camellia Sinensis Sinensis och
Camellia Sinensis Assamica och därtill en hel del korsningar mellan de båda som
har gett upphov till helt nya underarter, alla med specifika egenskaper. I takt
med att te spred sig till olika provinser i Kina och sedermera även till andra
länder har en mängd underarter utvecklats spontant. På senare år har man även
aktivt börjat arbete med att ta fram nya underarter genom att isolera enstaka
tebuskar från teodlingar med blandat genetiskt material och även genom att
sedan korsa dessa. I Japan har man ca 60 stycken olika underarter varav en
överväldigande majoritet härstammar från den kinesiska varianten och alla ger
sitt säregna avtryck i form av smak och doft på den slutgiltiga produkten. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Först och främst brukar man skilja på teodlingar av
varianten Zairaishu( <span lang="JA" style="font-family: "MS Mincho"; mso-ansi-language: EN-US; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-fareast-font-family: "MS Mincho"; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">在来種</span>) respektive Hinshu ( <span lang="JA" style="font-family: "MS Mincho"; mso-ansi-language: EN-US; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-fareast-font-family: "MS Mincho"; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">品種</span>). Hinshu betyder typ eller
underart och syftar som namnet antyder på just detta. En Hinshu-teodling skapas
genom att man använder sig av kloner från ett enstaka träd. Rent konkret
använder man sig av i regel av sticklingar som planteras för att säkra att det
genetiska materialet förblir detsamma som moderträdet. Zairaishu är egentligen
inte namnet på en underart utan syftar på teodlingar såsom de bedrevs innan man
på allvar började ägna sig åt förädling och kloning. Odlingar av denna typ
består således av tebuskar av blandat genetiskt material. Detta gör de till
svårhanterliga i samband med skörd då de nya skotten skjuts ut i olika
hastighet, något som inte är fallet på teodlingar där det genetiska materialet
är mer enhetligt. Det är också svårare att få till en jämn kvalitet i smak och
doft, något som generellt sett anses vara negativt inom teindustrin. Å andra
sidan har Zairaishu den fördelen att de står emot sjukdomar bättre än de
monokulturer som Hinshu utgör och de fyller även funktionen av att utgöra
genetiska banker för framtagning av nya underarter i framtiden. Och en och
annan tedrickare betraktar kanske ojämnheten i smak och doft som ett intressant
element snarare än en nackdel. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Totalt består Japans teodlingar till ca 97 % av Hinshu-odlingar.
Zairaishu-teer är som ett resultat av detta en raritet och inte alltid så lätta
att hitta i handeln. Inte sällan skiljer de sig avesvärt i smak från många av
de mer populära underarterna så de är väl värda att leta efter. Vad beträffar
underarterna kan de i princip användas för produktion av vilka teer som helst
men på grund av de respektive kemiska egenskaperna har de kommit att användas
för lite olika typer av te. Vid framställning av Gyokuro (<span lang="JA" style="font-family: "MS Mincho"; mso-ansi-language: EN-US; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-fareast-font-family: "MS Mincho"; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">玉露</span>) och Matcha (<span lang="JA" style="font-family: "MS Mincho"; mso-ansi-language: EN-US; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-fareast-font-family: "MS Mincho"; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">抹茶</span>), används
underarter som lämpar sig för odling under skugga vilket sker de sista tre
veckorna före skörd av dessa två teer. Exempel på sådana är Yamakai (<span lang="JA" style="font-family: "MS Mincho"; mso-ansi-language: EN-US; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-fareast-font-family: "MS Mincho"; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">やまかい</span>), Samidori (<span lang="JA" style="font-family: "MS Mincho"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-fareast-font-family: "MS Mincho"; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">さみどり</span>),
Komakage (<span lang="JA" style="font-family: "MS Mincho"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-fareast-font-family: "MS Mincho"; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">こまかげ</span>) eller Asahi (<span lang="JA" style="font-family: "MS Mincho"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-fareast-font-family: "MS Mincho"; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">あさひ</span>). Dessa har även en tendens att
frammana en större mängd aminosyror och framförallt då theanin som är
uppskattat i allmänhet men i synnerhet för Matcha och Gyokuro. Vid
framställning av rostat grönt te (<span lang="JA" style="font-family: "MS Mincho"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-fareast-font-family: "MS Mincho"; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">釜炒り茶</span>) premieras underarter som ger en
mer frisk smak såsom t ex Takachiho (<span lang="JA" style="font-family: "MS Mincho"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-fareast-font-family: "MS Mincho"; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">たかちほ</span>) eller Yamanami (<span lang="JA" style="font-family: "MS Mincho"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-fareast-font-family: "MS Mincho"; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">やまなみ</span>). För
svart te finns Benifuuki (<span lang="JA" style="font-family: "MS Mincho"; mso-ansi-language: EN-US; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-fareast-font-family: "MS Mincho"; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">べにふうき</span>) och ett
par andra men denna typ av te odlas endast i begränsad mängd. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Eftersom Japan i tesammanhang har ett relativt kallt klimat
lämpar sig den kinesiska tebusken bättre än den assamiska för odling. Således
härstammar de flesta av de japanska underarterna från den kinesiska varianten,
vilket också är fallet i andra nordligt belägna teländer såsom Iran och
Turkiet. Dock existerar även indiska varianter och dessa kallas i Japan för
Inzatsu (<span lang="JA" style="font-family: "MS Mincho"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-fareast-font-family: "MS Mincho"; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">印雑</span>), eller indiska blandningar.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Eftersom huvuddelen av Japans teproduktion består av s.k.
Sencha (<span lang="JA" style="font-family: "MS Mincho"; mso-ansi-language: EN-US; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-fareast-font-family: "MS Mincho"; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">煎茶</span>), ångat grönt te odlat under
öppen himmel, består majoriteten av Japans teodlingar utav underarter som
passar för just denna typ av te. Som ovan nämnt finns även så kallade
Zairaishu-plantager men på de flesta plantager odlas en typ av underart
(Hinshu) exklusivt. Av Hinshu-odlingarna består i sin tur ca 80 % av en
underart vid namn Yabukita. Detta fenomen kallas ibland för Yabukita Henchou (<span lang="JA" style="font-family: "MS Mincho"; mso-ansi-language: EN-US; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-fareast-font-family: "MS Mincho"; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">やぶきた偏重</span>) eller Yabukita-överbetoning.
Hur kommer det sig då att en enda sort fått överhanden trots de många
alternativen?<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
För att ge ett rättvist svar på denna fråga krävs det att
man tittar på en mängd faktorer. Först och främst menar många på att
Yabukita-varianten helt enkelt är överlägsen i kvalitet och smak. Den är köldtålig,
ger bra avkastning och smakar helt enkelt bättre än övriga underarter.
Åtminstone är det så den japanska teindustrin med grossisterna i spetsen beskriver
fenomenet. Och grossisterna har ett enormt inflytande i sammanhanget.
Teindustrin i Japan är nämligen uppbyggd på så sätt att grossister köper upp
teer från bönder för att sedan blanda olika sorter, dvs göra en blend, samt
göra en sista finish på teet i form av en lättare rostning (<span lang="JA" style="font-family: "MS Mincho"; mso-ansi-language: EN-US; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-fareast-font-family: "MS Mincho"; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">火入れ</span>). Odlarna är därmed är mer eller mindre nödgade att odla te
av den typ som grossisterna önskar. De har givetvis valet att själva producera
sitt te efter odling men kunnandet vad gäller hantering ligger till stor del
hos grossisterna varpå detta i praktiken är ett tämligen svårgenomförligt
projekt. Om man väljer att gå sin egen väg skulle man också utöver själva
produktionen få ta itu med försäljning och marknadsföring vilket gör det hela
än mer riskfyllt. Så uppdelningen mellan odlare och grossist är något som
troligen kommer att stå sig stark även i framtiden, på gott och ont. Fenomenet
är inte nytt utan en resultatet av en utveckling som påbörjades redan under
Edoperioden (1613-1868) och som fick sitt definitiva genomslag under
Meijiperioden (1868-1912) då te blev en viktig exportvara. Framväxandet av
starka grossister har inte bara förskjutit inflytandet över teproduktionen. Som
en andra sida av myntet skulle man även kunna framhäva att specialisering och
kunnande kring att framhäva smaker och dofter på ett säkert sätt vuxit fram som
ett resultat av detta fenomen.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Hur som helst kvarstår det faktum att majoriteten av de
japanska teerna består till större delen av Yabukita och detta utgör på olika
sätt ett problem. Ett uppenbart exempel är att smakprofilen på teer blir
onödigt likriktade och att japanskt te som fenomen därmed blir mindre
intressant. Förvisso kan te gjort på Yabukita-busken smaka olika beroende på
var det växt (utöver underart påverkas teet även av klimat och jordmån på
odlingsplatsen) och hur det blivit behandlat men tendensen är ändå tydlig och
jämför man med t ex kinesiskt te kan japanskt te förefalla något
variationslöst. Letar man noggrant på den japanska marknaden kommer man att
finna att denna variationslöshet endast är skenbar men vad beträffar
mainstreamteerna lämnar de onekligen övrigt att önska på detta plan. Utöver det
rent smakmässiga finns vissa hanteringsmässiga och ekologiska problem med att
överbetona en underart. På större teplantager är det en fördel att odla olika
varianter eftersom skörden då sprids ut på flera dagar än vad som är fallet då
bara en sort odlas. Detta beror på att de olika underarterna har olika
tillväxthastigheter och odlingen av flera stycken hindrar att stockning uppstår
i tefabriken vilket minskar förvaringstiden efter plockning. Detta bidrar i sin
tur till en smidigare hantering och en bättre kvalitet på teet. Vidare är
monokulturer mer känsliga för sjukdomsangrepp vilket visar på ytterligare en
fördel med odling av flera underarter.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Hur kommer det sig då att situationen ser ut som den gör
trots alla fördelar med diversifiering? Det onekligen tyngsta skälet ligger i
det faktum att det tar lång tid att plantera nya träd. I regel uppskattar man
att det tar sju år från plantering till första möjliga skörd. Under dessa sju
år får odlaren ingen avkastning för sitt nya projekt och utsätter sig därmed
för en stor ekonomisk risk. Skulle det visa sig vara ett misslyckande tar det
ytterligare sju år att ersätta buskarna vilket skulle kunna resultera i fjorton
år av utebliven inkomst. Således är inte svårt att förstå varför många väljer
det säkrare kortet i form av Yabukita. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Men trots många praktiska hinder finns det gott om exempel
på goda initiativ vad gäller diversifiering. De senaste åren har fler och fler
butiker i Japan börjat sälja te framställt ur enbart en underart och från
enbart en region eller plats. Denna trend går tvärtemot den mer allmängiltiga
”blend-tänket” och är till stor del resultatet av att mångfald premierats och
belysts av en del entusiaster och specialister på området. Medvetenheten har
generellt sett varit låg bland tedrickare i Japan men sakta men säkert börjar intresset
för udda teer öka vilket bäddar för en större variationsrikedom i framtiden.
Faktum är att detta ökande intresse inte kunde ha kommit lägligare. Det är
nämligen så att tebuskar i regel anses ge en bra avkastning i ca 30 till 50 år
och Japans teodlingar består till stor del av buskar som planterades på 60- och
70-talen. Således står industrin inför en nödvändig förnyelseprocess vilket
utgör ett lämpligt tillfälle att diversifiera odlingarna. Den senaste trenden
är faktiskt att odling av Yabukita minskar, om än sakteliga.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Och går man ner på regional nivå ser det oftast mycket olika
ut. Då Yabukita täcker ca 93 % av teodlingarna i Shizuoka (Japans största
teproducerande län) är motsvarande siffror för Kyoto och Kagoshima 62 %
respektive 39 %. I Kyotos fall beror detta på att man utöver Sencha odlar en
stor mängd Gyokuro och Matcha för vilka andra underarter än Yabukita passar
bättre. I fallet Kagoshima beror det på klimatet. Kagoshima, som är beläget
söderut på ön Kyuushuu, har ett varmare klimat än Shizuoka vilket gör att det
lämpar sig för odling av andra sorter såsom t ex Yutakamidori (<span lang="JA" style="font-family: "MS Mincho"; mso-ansi-language: EN-US; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-fareast-font-family: "MS Mincho"; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">ゆたかみどり</span>) eller Asatsuyu (<span lang="JA" style="font-family: "MS Mincho"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-fareast-font-family: "MS Mincho"; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">あさつゆ</span>). Just Asatsuyu kallas ibland för
naturligt Gyokuro eftersom det tenderar att ge ett sötaktigt och umamirikt te
trots att det inte genomgår övertäckningsprocessen som Gyokuro gör. Bland
övriga intressanta underarter kan Soufuu (<span lang="JA" style="font-family: "MS Mincho"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-fareast-font-family: "MS Mincho"; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">そうふう</span>) nämnas
som är särskilt uppskattad för sin doft med inslag av orkidé. Vidare är Saemidori
(<span lang="JA" style="font-family: "MS Mincho"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-fareast-font-family: "MS Mincho"; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">さえみどり</span>) en underart som är populär för glansen på bladen och
den rikliga smaken. En av de mest udda underarterna är troligen den som går
under benämningen Shizu7132 (<span lang="JA" style="font-family: "MS Mincho"; mso-ansi-language: EN-US; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-fareast-font-family: "MS Mincho"; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">静</span>7132) men som
även kallas för ”doften av körsbärsblom” (<span lang="JA" style="font-family: "MS Mincho"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-fareast-font-family: "MS Mincho"; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">さくらかほり</span>).
Precis som namnet antyder har teet en tydlig doft av just körsbärsblom, något
som en substans vid namn cumanin ger upphov till. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Ovannämnda underarter är bara ett axplock och det finns
givetvis en stor mängd som förtjänar att belysas. För ett par år sedan när jag
började bli förtjust i japanskt te var det stilen i sig, d.v.s. ångat grönt te
som utgjorde tjusningen. Vartefter jag dök djupare ner i ämnet kom jag dock att
tycka att det var just mångfalden och variationsrikedomen som utgjorde den
starkaste attraktionen. Sencha kan smaka så otroligt olika beroende på var det
har växt, vad man använder för underart av tebusken och hur det hanteras efter
skörd. Dessvärre präglas importen av japanskt te i Europa till stor del av
konservatism och fantasilöshet (en kanske oundviklig konsekvens av kombinationen
av bristande språkkunskaper och lågt intresse) så troligen dröjer det innan vi
får ta del av denna värld på allvar i Europa. Och ska sanningen fram finns det
mycket att arbeta på även på den japanska marknaden vad beträffar mångfalden.
Är hemmamarknaden enkelriktad till sin form är sannolikheten stor att exporten
också följer ett liknande mönster. Så i slutändan kommer allt an på vad
konsumenterna kräver och vad grossisterna är intresserade av att producera och
marknadsföra. Men det finns som sagt gott om exempel på initiativrikedom och
nytänkande både vad gäller produktion och försäljning så teälskare har all
anledning att vara hoppfulla vad gäller Japans framtid som teland.</div>
Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/11179975948231567694noreply@blogger.com6tag:blogger.com,1999:blog-4769060492897215761.post-21758434661213516232013-02-10T13:17:00.003+01:002013-02-10T13:17:42.140+01:00Teprovningar på Te&Kaka i Malmö<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhd0e58Y43Cwu5OaNbR1psg_HUBO1SNrOU8yzVQ894C-HuZbLfQjPeljy8rEUXVxPTZNEXhJgGtQavGLk3cBG907G60wtrZ3jWUwgUdrX1Y1Q7yKK5jjkzCOERAhrsDUIWHc2NnCZ2UDiw/s1600/Te+och+kaka+-+ocha.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="222" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhd0e58Y43Cwu5OaNbR1psg_HUBO1SNrOU8yzVQ894C-HuZbLfQjPeljy8rEUXVxPTZNEXhJgGtQavGLk3cBG907G60wtrZ3jWUwgUdrX1Y1Q7yKK5jjkzCOERAhrsDUIWHc2NnCZ2UDiw/s400/Te+och+kaka+-+ocha.jpg" width="400" /></a></div>
<br />
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
I brist på ordentlig hemsida tänkte jag låna lite plats
härifrån och annonsera lite om att jag inom kort kommer att göra ett par gästspel
och anordna teprovningar på det mycket trevliga tehuset Te&Kaka på Stora
Nygatan 36 i Malmö (ett stenkast från Hansacompagniet). Du som befinner dig i
Malmö onsdagen den 20 februari klockan 19:00 är varmt välkommen att delta i den
första provningen med temat ”Introduktion till världens teer”. Under provningen
kommer, precis som temat antyder, en mängd olika teer från ett otal länder att
introduceras. Perfekt för den nyfikne och historieintresserade. Begreppen inom
tevärlden rätas ut och stor behållning utlovas nybörjaren eller den som vill
utveckla sin kunskap eller vidga vyerna kring te. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Onsdagen den 6 mars klockan 19:00 bjuder vi in till det som
troligen får hållas för att vara mitt flaggskepp som teföreläsare, nämligen
”Japanskt te”. De flesta associerar nog Japan med grönt te men mindre känt är
att det inom landets gränser sedan gammalt odlas teer av vitt skilda typer som också
förtjänar att introduceras. Och även när det gäller gröna teer kan man genom
olika bryggningsmetoder framkalla allt från drycker av det svalare slaget till
formliga smakexplosioner. Har inte för avsikt att göra det sämre än att använda
teer ännu okända på den europeiska marknaden.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Priset är 350 kronor per person och provning och vid intresse görs anmälan med fördel via e-post (<a href="mailto:anna@teochkaka.se">anna@teochkaka.se</a>). Givetvis går det även bra att anmäla sig på plats och Malmös tveklöst mysigaste tehus är om inte annat alltid värt ett besök (<a href="http://www.teochkaka.se/">www.teochkaka.se</a>). Är ni intresserade av att veta mer om själva provningarna får ni gärna kontakta mig på <a href="mailto:info@ocha.se">info@ocha.se</a>. Maximalt deltagarantal är 12 personer så boka gärna i det snaraste för att vara säker på en plats. Varmt välkomna!</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjnJIomrRZjJxsf6OGFUOBnrWk7Dqn5pRaI98BNhm4t_sAhg7ZY8ybhHyxZ3zOFOUS3g1XFyz1RsfuPaR6Jw-B-AmRKK9KKhUItFepjsJiXpyznaVdnucEX_hgwDVP4bOzSFzhKIAf-u0Q/s1600/_DSC4516.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img alt="" border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjnJIomrRZjJxsf6OGFUOBnrWk7Dqn5pRaI98BNhm4t_sAhg7ZY8ybhHyxZ3zOFOUS3g1XFyz1RsfuPaR6Jw-B-AmRKK9KKhUItFepjsJiXpyznaVdnucEX_hgwDVP4bOzSFzhKIAf-u0Q/s320/_DSC4516.jpg" title="Foto av Jenny Baumgartner" width="217" /></a></div>
<br />Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/11179975948231567694noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4769060492897215761.post-38388641949053934162013-02-04T20:15:00.000+01:002013-02-05T15:26:53.709+01:00Oobukucha 大福茶<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEguPT4zI59w9U5tOBY4Jow_-iml-ATmHaOzG0j8im2mof424PQG2euyi55dGr-VAurruahqz39sEQ1KgaeJ7h6uJ-CtOSvXEgLJUy8x2_vMm538czhSqANOEvHfGXdJqZIDOzWuhFRdv1U/s1600/%E5%A4%A7%E7%A6%8F%E8%8C%B6%EF%BC%91.jpeg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEguPT4zI59w9U5tOBY4Jow_-iml-ATmHaOzG0j8im2mof424PQG2euyi55dGr-VAurruahqz39sEQ1KgaeJ7h6uJ-CtOSvXEgLJUy8x2_vMm538czhSqANOEvHfGXdJqZIDOzWuhFRdv1U/s1600/%E5%A4%A7%E7%A6%8F%E8%8C%B6%EF%BC%91.jpeg" width="193" /></a></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Te har genom tiderna konsummerats på en mängd olika sätt och
faktum är att inte så få historiker menar att te har konsummerats som mat
snarare än som dryck i dess begynnelse. Som stöd för denna teori brukar olika
lokala traditioner kring te från södra Kina och Sydostasien lyftas fram. Bland
diverse etniska grupper är det nämligen inte ovanligt att tillaga olika
matträtter på teblad och exemplen varierar mellan allt från fyllda knyten av ångade
teblad till mer salladslika varianter. Dessa företeelser från regioner där
tebusken växer naturligt har onekligen ett visst förklaringsvärde i
sammanhanget och utöver detta brukar det även påpekas att te som dryck faktiskt
kräver en hel del processer i kontrast till förtärande i form av mat, vilket i
sin enklaste form endast kräver att man plockar och tuggar bladen. Med andra
ord skulle ätande av te alltså utgöra ett mer intuitivt användande ur ett
nybörjarperspektiv enligt denna teori.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
Tyvärr står sig inte te lika bra som marmorstatyer eller
nedgrävda terrakottaarméer och detta, i kombination med brist på skriftliga källor
från epokerna ifråga, gör det nästintill omöjligt att bevisa hur det verkligen
förhåller sig i saken. Således kommer troligen frågan om teets ursprung för
evigt att vara höljd i dunkel och föremål för spekulation. En sak gällande
teets historia har vi dock ganska klart för oss. Och det är att te inte dracks
för sig själv från början. Snarare användes det som en ingrediens i något som
kanske mer bör kallas en soppa snarare än en kopp te. Ingredienserna varierade
beroende på vad som fanns att tillgå lokalt och varianter på allt från lök,
ingefära och apelsinskal till jakmjölk uppstod och är på sina håll än idag
levande traditioner. Det var först när Lu Yu (733 - 804) under Tangdynastin
(618 – 907) satte ner foten genom att i sin omfattande teklassiker Cha Ching (<span lang="JA" style="font-family: "MS Mincho"; mso-ansi-language: EN-US; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-fareast-font-family: "MS Mincho"; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">茶経</span>, <span lang="JA" style="background-color: white; background-position: initial initial; background-repeat: initial initial; font-family: 'MS Mincho'; font-size: 10pt; line-height: 115%;">茶</span><span lang="JA" style="background-color: white; background-position: initial initial; background-repeat: initial initial; font-family: MingLiU; font-size: 10pt; line-height: 115%;">经</span><span style="background-color: white; background-position: initial initial; background-repeat: initial initial; font-family: MingLiU; font-size: 10pt; line-height: 115%;">eller</span><span class="apple-converted-space"><span style="background-color: white; background-position: initial initial; background-repeat: initial initial; font-family: Arial, sans-serif; font-size: 10pt; line-height: 115%;"> </span></span><a href="http://en.wiktionary.org/wiki/%E8%8C%B6" title="wikt:茶"><span lang="JA" style="background: white; color: windowtext; font-family: "MS Mincho"; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-font-family: Arial; mso-bidi-font-family: Arial; mso-fareast-font-family: "MS Mincho"; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-hansi-font-family: Arial; text-decoration: none; text-underline: none;">茶</span></a><a href="http://en.wiktionary.org/wiki/%E7%B6%93" title="wikt:經"><span lang="JA" style="background: white; color: windowtext; font-family: "MS Mincho"; font-size: 10.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-font-family: Arial; mso-bidi-font-family: Arial; mso-fareast-font-family: "MS Mincho"; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-hansi-font-family: Arial; text-decoration: none; text-underline: none;">經</span></a>)
påbjuda ett mer rent sätt att dricka te på utan extra ingredienser som
tedrickandet kom att utvecklas till att bli en mer renodlad njutning av vad
tebladen i sig hade att ge. Troligen var inte Lu Yu först med denna åsikt men i
och med den stora spridning och det enorma inflytande hans verk skulle komma
att få på Kina (vilket i stort sett kan sägas ha varit hela världen temässigt
under denna tid) så får man medge att det troligen är till stor del hans förtjänst
att så många av oss idag dricker te utan smaksättning. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Men precis som maträtterna baserade på te har som ovan nämnt
även de smaksatta varianterna av drycken överlevt och utvecklats på sina håll.
Och med detta avser jag inte svartvinbärste, smultronte eller dylika moderna
nordeuropeiska varianter utan syftar snarare på recept av den mer traditionella
arten. Nyligen stötte jag på ett intressant exempel i form av en nyårsgåva från
en japansk vän. Teet, eller kanske rättare sagt sättet att dricka te på, kallas
Oobukucha (<span lang="JA" style="font-family: "MS Mincho"; mso-ansi-language: EN-US; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-fareast-font-family: "MS Mincho"; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">大福茶</span> på japanska, även<span lang="JA" style="font-family: "MS Mincho"; mso-ansi-language: EN-US; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-fareast-font-family: "MS Mincho"; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">王服</span> eller <span lang="JA" style="font-family: "MS Mincho"; mso-ansi-language: EN-US; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-fareast-font-family: "MS Mincho"; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">皇服茶</span>) och grönt te dricks med konbu
(en slags sjögräs) och umeboshi (inlagda japanska plommon) som ackompanjemang. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Oobukukucha har en intressant historia. Under Heianperioden
(794-1185) och mer specifikt då kejsar Murakami (926-967) regerade plågades
Kyoto, som då var huvudstad i kejsardömet Japan, av en epidemi. För att råda bot på detta delades te ut till folket av en viss munk vid namn Kuuya Shounin
(903-972). Teet sägs ha hjälpt mot sjukdomen och i och med detta lär Kuuya ha
blivit en mycket populär figur bland allmänheten. Intressant i sammanhanget är
att detta te innehöll just ingredienserna konbu och umeboshi. Än idag delas
detta te ut vid olika tempel om även om det inte kan anses vara ett historiskt
faktum att det är samma te (för det första använda man sig inte av Sencha som
idag utan troligen av någon annan slags te eftersom Sencha uppfanns först på
1700-talet) är det viktiga i sammanhanget att te dracks med just dessa två
extra ingredienser. Detta sätt att dricka te på existerar fortfarande som
regionala traditioner (framför allt i Kansai-regionen), ibland under namnet
fukucha (<span lang="JA" style="font-family: "MS Mincho"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-fareast-font-family: "MS Mincho"; mso-fareast-theme-font: minor-fareast; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">福茶</span>). Troligen är Oobukucha alltså en japansk kvarleva av
ett gammalt sätt att dricka te på. Japan har under historiens gång periodvis
blivit kraftigt influerat av sitt större grannland och tedrickandet var inget
undantag då man genom olika epoker inhämtade det senaste från Kina. T ex kom
lösviktsteet från Mingdynastin (1368 - 1644) och Matcha (det malda te som framför
allt används för teceremonier) från Sungdynastin (960 - 1279). Under
900-talet då kejsar Murakami regerade stod man under starkt inflytande från
Tangdynastin (618 – 907). Och även om Lu Yu vid det här laget hade publicerat
sin bok i vilken han förordade ett tedrickande av det mer rena slaget
inmundigade troligen majoriteten av dåtidens tedrickare fortfarande sitt te i
uppblandad form. Särskilt i Japan blandade man nog gärna sitt te med något då
transporten från de avlägsna teodlingarna i Kina (teodlingen i Japan skulle ta
fart först långt senare) över land och hav troligen inte hade alltför god
effekt på kvaliteten. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjVrKcxQdBRi_XiETprjfKI7JdQkyZdqKKSRGxtVjgdLCD_zop1Y3diTyBPh0GRlaWifGO9FDCo0-mXseL1_FhCI5RZ5KZOC3pdaYiFBpqg5-mPowWRr76efAuklfEv4uc96Lo76y8ravk/s1600/%E5%A4%A7%E7%A6%8F%E8%8C%B6%EF%BC%92.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjVrKcxQdBRi_XiETprjfKI7JdQkyZdqKKSRGxtVjgdLCD_zop1Y3diTyBPh0GRlaWifGO9FDCo0-mXseL1_FhCI5RZ5KZOC3pdaYiFBpqg5-mPowWRr76efAuklfEv4uc96Lo76y8ravk/s1600/%E5%A4%A7%E7%A6%8F%E8%8C%B6%EF%BC%92.JPG" width="320" /></a></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Så hur smakar Oobukucha då? För den som har smakat endera ingrediensen
eller både och står det utan vidare förklaring klart att resultatet är en dryck
med påtaglig sälta. Jag har generellt en stor fäbless för det japanska köket och
sjögräs av olika slag håller jag för att vara delikatesser. Umeboshi, som kan
variera från sötare till saltare varianter är också något av en favorit på mitt
japanska matbord och således kan man ju ana att Oobukucha borde falla mig i smaken.
Men som så ofta sker inom matlagning är inte resultatet bara summan av
ingredienserna utan något nytt uppstår även utöver detta. Det är svårt att göra
sig kvitt den spontana tanken som uppstår att någon har lagt i något i mitt te
som inte borde vara där. Jag har absolut inget emot ett lite strävare Sencha
till mat med påtaglig sälta men då är det den växelvisa variationen av stimuli
som bidrar till att göra helhetsupplevelsen njutbar. I fallet med Oobukucha
blir upplevelsen dessvärre aningen monoton. För att göra en referens till svart
te så känns det lite som att smälta ner en god bit choklad i ett utsökt
Darjeeling istället för att njuta av både och växelvis. Det är svårt att veta
om det kanske är förutfattade meningar eller mentala koncept som gör att jag
inte uppskattar detta särskilt mycket. Jag skulle ju glädjas av en enklare
soppa baserad på konbu. Och tänker jag efter så påminner smaken om varianter på
Ochadzuke, en rätt där grönt te eller en slags buljonglösning hälls över ris. Så
kanske är det avsaknaden av fast konsistens som gör att den starka sältan och
havsnyanserna inte kommer till sin rätt. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Så trots teets intressanta historia får jag nog hålla mig
för att tillhöra Lu Yu-grenen av tedrickare. Inte så mycket för att jag
egentligen ogillar idén att smaksätta te av principskäl (eller jo, kanske lite
trots allt) utan mest för att det helt enkelt i en majoritet av fallen tenderar
att stå bäst på egna ben. Så trots att det var en intressant smakupplevelse
kände jag ett starkt behov att dricka rent te direkt efteråt. Svaret på detta
behov blev ett äldre Long Jing som lägligt nog låg framme på köksbordet sedan
jag gått igenom mitt teförråd. Inte av lysande kvalitet men detta till trots
besitter det de motsägelsefulla egenskaper som utgör tjusningen med te och som
gör att jag trots allt föredrar att dricka det rent. Renodlat i smaken men ändå
komplext på samma gång. <o:p></o:p></div>
Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/11179975948231567694noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4769060492897215761.post-41101966611299863622013-02-01T00:51:00.000+01:002013-02-04T23:06:16.895+01:00Återupptagande av bloggFör ett flertal år sedan fick jag tack vare en nära japansk vän reda på att de i Japan har särskilda utbildningar för tespecialister. Troligen anade inte vederbörande vad hon genom att berätta detta skulle komma att sätta igång. Jag behövde inte reflektera länge kring mitt välfyllda teskåp, de många utensilierna jag samlat på mig eller mängden litteratur på ämnet i min bokhylla. Jag förstod genast att min yrkesbana var bestämd. Jag skulle bli första svensk att genomgå denna utbildning, slå mig in i tebranschen och så småningom inrikta mig på japanskt te som låg mig allra varmast om hjärtat. Detta skulle vara det enda sättet att stilla min nyfikenhet på ämnet.<br />
<br />
Det stod dock ett stort praktiskt hinder i vägen för mig. Kursen i fråga ges bara på japanska. Jag hade förvisso varit i Japan vid ett flertal tillfällen och i samband med detta även bedrivit en hel del språkstudier, om än mindre strukturerat och kanske inte alltid av det mest ambitiösa slaget. Således tänkte jag att om man bara lägger manken till så är man väl inom sisådär två år fullt kapabel att genomföra projektet ifråga. Så jag sökte till Östasienprogrammet med inriktning japanska på Lunds universitet. De första två åren läser man i Lund men det tredje året får man chansen att åka på utbyte givet att man lyckas kvala sig in genom ett urvalsprov. I all min sturskhet tänkte jag mig att jag måhända skulle kunna anmäla mig till teutbildningen och bedriva studierna vid sidan om huvudämnena under utbytesåret. Detta visade sig dock vara en grotesk felbedömning då språkstudierna var långt mer krävande än vad jag hade kunnat föreställa mig.<br />
<br />
Men innan insikten om detta nådde mig hann jag påbörja denna blogg. Från början var jag osäker på hur pass stort intresse den skulle väcka. Kanske skulle bloggen passera obemärkt i etern. Till min stora förvåning och glädje fick jag dock en hel del positiv respons på det jag skrev. Vad som började som ett ganska lättsamt och aningen naivt projekt fick i och med detta snabbt en ganska ambitiös prägel. Mitt i allt detta slog verkligheten till i form av intensiva språkstudier och mina möjligheter att skriva blev mer och mer begränsade.
<br />
<br />
Så småningom lyckades jag ändå företa mig de projekt som jag hade för avsikt att göra från början och de senaste åren har bjudit på upplevelser i teväg som jag knappt vågat hoppas på. Under resor genom diverse regioner i Japan har jag haft chansen att möta temästare, tesommelierer, odlare, producenter och framförallt inmundigat en ansenlig mängd av den dryck jag älskar i olika tappningar. Merparten av dessa upplevelser hade inte låtit sig göras om det inte vore för de språkkunskaper jag under de senaste åren har begagnat mig av. Men då saker och ting är ställda som de är kanske inte heltidsstudier i språk under flera år kan betraktas som ett rimligt alternativ för de flesta, oavsett hur mycket teälskare man än är. Så med ambitionen att kunna förmedla mina upplevelser för en svensk publik kände jag att det var dags att blåsa liv i denna blogg. Det är min förhoppning att även denna gång kunna väcka intresse och nyfikenhet i ämnet.Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/11179975948231567694noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-4769060492897215761.post-28596389094956269932010-07-30T23:00:00.010+02:002010-07-30T23:49:05.828+02:00Tepresentation på Malmöfestivalen<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiEfYjMzz6jKDmlrs3R2FgkohGkWS2TiTn80SOtIy6lXOYQsCAjYD-EcWQtKebYg4Z8cbBf2gwiBkl0PvB3iI10rlgKoJ8af7BbwcrTPJGH9lPldbK7ijL-o_P5Wq2C9pyYhyphenhyphenplm4-rGo0/s1600/Bra2.JPG"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5499816226142270962" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 240px; CURSOR: hand; HEIGHT: 320px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiEfYjMzz6jKDmlrs3R2FgkohGkWS2TiTn80SOtIy6lXOYQsCAjYD-EcWQtKebYg4Z8cbBf2gwiBkl0PvB3iI10rlgKoJ8af7BbwcrTPJGH9lPldbK7ijL-o_P5Wq2C9pyYhyphenhyphenplm4-rGo0/s320/Bra2.JPG" border="0" /></a><br /><br /><div>Efter att ha legat i slummer under lång tid kommer äntligen lite nyheter från denna blogg. Nyligen fick jag erbjudandet att medverka på Malmöfestivalen för att presentera te och förutom att omedelbart tacka ja till detta bestämde jag mig även för att inrikta presentationen på det som jag håller allra varmast om hjärtat, nämligen japanskt Sencha. Tiden är den 24e augusti klockan 1330 till 1430 på Gustavscenen (belägen på Gustav adolfs torg i Malmö) och under denna timma ska jag göra vad jag kan för att förmedla det jag vet om denna utsökta variant av drycken te. </div><div> </div><div></div><br /><br /><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5499816242594513810" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; CURSOR: hand; HEIGHT: 240px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhXtsRJnj0kb4V004RRz-Aq8K_gxnOKAqwijSzo1Jk-Y_8SHss617Q7yP6rFr9QHUDq6UFBI551vu59CIvu726if2I6aMEo1GGP8hLXoZIbrbhFjJ4WgRKwCjC4egCX6wG08qme_hnTCUA/s320/Utensilier+och+bryggt+te.JPG" border="0" /><br /><br /><div>Min förhoppning är att såväl nybörjare som inbitna Senchadrickare ska komma att hitta något intressant och lärorikt i presentationen på Malmöfestivalen. Både kinesiskt och japanskt grönt te har stigit i popularitet de senaste åren men kunskapen om hur utensilierna, ofta för svenskar av främmande utseende, används är svårtillgänglig på svenska så för den som befinner sig i Skånetrakterna mot slutet av augusti kan detta vara en chans att få belyst åtmistone en bit av detta stora fält på modersmålet. Och för den som fortfarande är tveksam ska jag även tillägga att det måhända är sista gången på ett tag som jag får möjlighet att hålla denna typ utav presentation då jag ämnar mig till Japan i början av oktober för ett år av utbytesstudier.</div><br /><div>Som sagt, alla nyfikna är hjärtligt välkomna att titta förbi Gustav Adolfs torg i Malmö den 24e augusti. För karta och även information om mycket annat i intressant i mat- och dryckväg som presenteras på Gustavscenen under Malmöfestivalen ta gärna en titt på festivalens hemsida (<a href="http://www.malmofestivalen.se/mat-dryck/aktiviteter/sa-brygger-du-gott-japanskt-te/">http://www.malmofestivalen.se/mat-dryck/aktiviteter/sa-brygger-du-gott-japanskt-te/</a>)</div><div></div><div></div>Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/11179975948231567694noreply@blogger.com11tag:blogger.com,1999:blog-4769060492897215761.post-24677587483317566142009-10-19T00:44:00.002+02:002009-10-19T01:02:01.159+02:00BloggpausDe som har följt den här bloggen har säkert lagt märke till att det varit ytterst glest med nya inlägg under de senaste månaderna. Anledningen är inte brist på nya teupplevelser utan intensiva studier i japanska som tagit mer och mer tid och kraft i anspråk. De som läst min presentation till höger känner säkert till att anledningen till att jag studerar japanska är ytterst terelaterad. Jag har nämligen för avsikt att utbilda mig till tesommelier i Japan men för detta krävs flyt i språket såväl textmässigt som talmässigt. Jag har bestämt mig för att försöka fokusera på att uppnå detta mål och har som en konsekvens av detta känt mig aningen för upptagen för att kunna framalstra någorlunda välskrivna blogginlägg. Vidare känns det mest läsarvänligt att också avisera om detta.<br /><br />Till min stora glädje har jag fått mycket positiv respons på min blogg från olika håll och jag hoppas kunna ta upp det mer seriöst i framtiden igen. Jag kommer att behålla sidan så att de som har intresse av att läsa äldre inlägg kan göra det, och kanske händer det att jag lyckas få tid över för ett och annat inlägg då och då. Men som sagt, troligen blir det aningen glest för en längre tid framöver. För den som ändå vill läsa om te kan jag rekommendera att ta en titt på de bloggar som jag länkat till (se till höger). I övrigt önskar jag er alla mången värmande kopp te i höstkylan. På återseende.Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/11179975948231567694noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-4769060492897215761.post-19461689130950251852009-08-13T23:05:00.009+02:002009-08-13T23:35:57.867+02:00Hitotoki Shincha<div><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 240px; DISPLAY: block; HEIGHT: 320px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5369558510192352610" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj9zsap1aHoSMbhhTGyugN_oMjc6DaQ70qEKdFng6OnYXspX6E1ctEebfqZkW5keeMiZGFMs_xywYwx4euWznUDR3YYy0TQRtt9FqO7CckiGszEzgFzteM5W1NGPavpq7ZnEasdDX2c_L4/s320/Hitotoki_004.jpg" /><br /><div>Jag antar att det är på sin plats att be alla de som håller denna blogg för att vara någorlunda intressant och lärorik om ursäkt för att det inte dykt upp något inlägg under hela sommaren. Detta beror på att jag har haft projekt på andra håll som förhindrat skrivandet och jag kan försäkra er om att det inte har något med ämnesbrist att göra. Snarare kan jag lova att det inom kort dyker upp en hel del inlägg om teupplevelser av olika slag. </div><div><br />I detta inlägg tänkte jag publicera en recension på ett te som jag skrev i mitten av juni då jag fick tag på det men som då aldrig blev redigerat. Som mången läsare säkert redan har förstått hyser jag en särskild passion för japanskt te och därför kändes det passande att recensera ett te som jag var särskilt förtjust i under årets första skördesäsong. Att första skörden är så eftertraktad är lätt att förstå då dessa teer har en nyansrikare smak och en intensivare doft än senare skördar. Teet för detta inlägg, Hitotoki Shincha (ひととき新茶 på japanska), är ekologiskt odlat i Mie-prefekturen i Japan och importerat till Sverige av Yuko Ono Sthlm (se <a href="http://www.yukoono.se/">http://www.yukoono.se/</a> eller <a href="http://yukoonosthlm.blogspot.com/">http://yukoonosthlm.blogspot.com/</a>) och även ett praktexempel på ett utsökt förstaskördste. </div><div><br />Utseendemässigt kan man till att börja med i bladen urskilja en del stjälkbitar inte helt olikt Kukicha (茎茶, stjälkte) och vissa långa spröt förekommer. I övrigt har tebladen i stort sett den djupgröna färg som är så karakteristisk för just japanska teer om än något ljusare än vanligt. Väl bryggt har teet en rustikt grön färg, inte helt olik djupångade teer (s.k. Fukamushicha, 深蒸し茶). En annan likhet består i att teet är förhållandevis grumligt. Skillnaden ligger i att Hitotoki är aningen ljusare och därtill har en gulaktig nyans. Doften är något skarpare än japanskt te generellt men i övrigt en rund och djup doft. </div><div> </div><div> </div><div><img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; DISPLAY: block; HEIGHT: 240px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5369558519680045234" border="0" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjJv55OThAHoj84d66_ENg2GnGRZPsJ7_uzh50yRq4FBMI0s3iN8Y1xGtnzijboYHO_YeStMeayaYKe3Pf-5fPx1ncPdNT4_kAsfEvUW5-jbTd-Br1KBoQqL6KM1DD_A7BbT9b3XBWDghg/s320/Hitotoki_010.jpg" /></div><div><br />Smaken kan beskrivas som följsam och len likt ett lättångat japanskt te vilket står i kontrast till den aning beska man förnimmer i eftersmaken. En djup algig gräsighet är förnimmbar och trots beskan känns teet mycket behagligt. Den intensiva färgen är förvånansvärt nog kvar i andra bryggningen och intensiteten i smaken lika så. En viss sötma har krupit fram samtidigt som aromerna intensifierats, det senare en ovanlighet för japanskt te i en andra bryggning. Beskan blir åter igen kännbar först i eftersmaken. Teet är även lättare än dess första bryggning.</div><div><br />Vid en tredje bryggning är sötman mer accentuerad, en syrlighet träder fram och beskan tunnas ut. Jag gör ett försök på en fjärde bryggning som förvisso är svagt men som definitivt är värt att ta sig tid att göra. Man förnimmer ett behagligt eko av de tidigare bryggningarnas smaknyanser och avlsutar i och med detta testunden på ett mycket angenämt sätt. </div></div>Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/11179975948231567694noreply@blogger.com6tag:blogger.com,1999:blog-4769060492897215761.post-79330128794885945472009-05-02T22:18:00.010+02:002009-05-02T23:55:32.018+02:00Japanskt te av det udda slagetEftersom Sverige äntligen har begåvats med en importör med specialisering på japanskt te och med tanke på hur ofta detta varit ämne för denna sida vore det ju fy skam om det inte uppmärksammades mer ingående. Jag hade själv nöjet att träffa Yuko som ligger bakom företaget Yuko Ono Sthlm under vår gemensamma insats för att sprida kunskap om japanskt te och dess bryggningssätt i butiken Tentoya här i Malmö i februari (<a href="http://perbrekell.blogspot.com/2009/02/om-lordagens-tebjudning-pa-tentoya.html">http://perbrekell.blogspot.com/2009/02/om-lordagens-tebjudning-pa-tentoya.html</a>). Tyvärr hade vi inte någon chans att talas vid under en längre tid men jag lyckades i alla fall förskansa mig en hel del av hennes olika teer och tänkte så att det var så dags att ägna dem lite välförtjänt uppmärksamhet här.<br /><br /><br /><br /><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5331331703577640946" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 240px; CURSOR: hand; HEIGHT: 320px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjZmlzZiCEEyByhngutzhfMZtRIlS6duhiAap4p_2ZU5IQ4upbdairOMA2xAk3lNk77n35H6deUq8vtelC0XzQ48KXW7HC0CoYVf-mP7o8xfpjrJQ9J9evaEggwVHIXnZtDp9u5yeHN7xQ/s320/Hitotoki.JPG" border="0" /><br /><br /><br />Det första teet jag provade går under namnet Hitotoki (ひととき). Jag blev genast förtjust i detta te, ett slags Sencha med en tydlig sötma och en underbar fyllighet som många japanska teer är bra på att prestera fram. Faktum är att jag nog måste säga att det är det bästa jag hittills stött på i Sverige i sin kategori. Detta till trots har jag ändå valt att skriva om Yukos lite mer udda teer. Dels av rädsla för att besvära mina kära läsare till leda genom att ideligen förkunna min kärlek för djupångade japanska teer (se t ex <a href="http://perbrekell.blogspot.com/2009/01/yamecha.html">http://perbrekell.blogspot.com/2009/01/yamecha.html</a>) men dels också därför att Yuko erbjuder en bredd som man knappast trodde var att finna i Japan. Detta överraskande faktum samt det att teerna i sig erbjöd synnerligen intressanta smaker föranledde mig att fokusera på kategorin annorlunda japanska teer i detta inlägg.<br /><br /><br /><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5331331689927395554" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; CURSOR: hand; HEIGHT: 240px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgmvU3lAHay4aT6Ze2R-wiyGcxgKWV5xY6fxlDQZhkAVHZB4FaxxPEtYOhDDJ-uw-0HDpdj-AqMo1FuoGuvuojo-GdrdT-MIP_Wblrkr4tprJ-qnf8PtzriZRhZOT0OQceUZmSxmBrGznI/s320/Hisiwa.JPG" border="0" /><br /><div><br />Med annorlunda menas i detta sammanhang teer som avviker från Sencha på något sätt, såsom viss oxideringsgrad, lagring eller rostning. Första te i ledet var ett Oolong (d.v.s. delvis oxiderat te) från Ujidistriktet (宇治). Att det produceras Oolong i Japan visste jag sedan tidigare men aldrig fått chansen att smaka på så nyfikenheten var enorm inför öppnandet av förpackningen. Förvisso hyste jag inga tvivel om att det hela skulle vara ett lyckat experiment men jag var ändå spänd på att se hur en japansk tolkning av detta annars typiskt kinesiska te skulle te sig. Bladen är mörka och har en jordaktig, kvistig och lätt kryddig doft som påminner om ett mörkare Tie Guan Yin. Smaken påminner lite om Houjicha (焙じ茶, rostat japanskt te) fast betydligt mjukare framtoning. En viss smörighet framträder och efter hand som jag sörplar i mig mer utav teet förnimmer jag mer och mer smörkola eller fudge. Eftersmaken är något kvistig och träfatsaktig och detta i kombination med smörkolan gör att tankarna osökt förs till Whisky som inte så sällan kan hysa liknande egenskaper. Rundheten i teet är extremt behaglig och eftersmaken sitter i ett bra tag. I de påföljande bryggningarna blir de kryddiga tonerna aningen intensivare och en viss rökighet träder fram. Houjicha-nyanserna blir tydligare och en viss syrlighet och strävhet kryper fram om än fortfarande på ett behagligt sätt. Kan japaner producera gott Oolongte? Utan tvekan, ja. Se för övrigt gärna Tekoppens recension på samma te (<a href="http://texter-om-te.blogspot.com/2009/04/japanskt-oolong-hishiwaen-yuko-ono.html">http://texter-om-te.blogspot.com/2009/04/japanskt-oolong-hishiwaen-yuko-ono.html</a>)</div><br /><br /><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5331331700818467426" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 240px; CURSOR: hand; HEIGHT: 320px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjARTnbH1io5MMM4EMVpKtDNA5R-pLtvEsZO9uBSlPf_UXQKWGBreE5ddKdqed963T98YvbnPY8pNY0ek8vCkOOmcofTF3vkSdY8ei3xP84wYEWbKhqy-BKsXaeRLHlOKHE6qki34We8-g/s320/Yakubita.JPG" border="0" /><br /><div><br />Jag tog mig vidare från oolong till ett japanskt svart te vid namn Yabukita (やぶきた), också detta en raritet i sammanhanget. För mig som inbiten Sencha-drickare känns det mäkta underligt att brygga svarta blad från Japan men det utmärkta Oolongteet underlättar denna psykologiska resa . Det skulle snabbt visa sig att Yabukita inte heller hade för avsikt att göra mig besviken. Teet påminner en hel del om ett Keemunte, med andra ord kategorin milda svarta teer. Dock har det mer syrlighet än de flesta Keemunteer jag provat på och det är också aningen lättare, nästan som ett mörkare Oolong. En citrusarom smyger sig på och gör sig allt tydligare påmind ju längre ner i koppen man når och halvägs förnimmer jag tydliga citronnyanser. Teet sånär som på saknar beska och har en jordaktig ton som är ytterst behaglig. Även om svart te inte är min favoritkategori måste jag ändå säga att jag inte har något emot en kopp Yabukita då och då.</div><br /><br /><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5331331683677151074" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; CURSOR: hand; HEIGHT: 240px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiccaT4UDcfbBhMj8uHF29gngxJx8m58VR1-8POdmqsI296LhJbDaTnOtzAH07PWAq9xWjyc4GTVd_LxkAkfRszb21PGDfkv_GKuFpUE9UkLpZGkG0b9ld8C5jsu4i09L3R2MP1w1795wA/s320/Ta+med.JPG" border="0" /><br /><div><br />Det tredje teet jag provade på går under namnet Benifuki (べにふうき)och här spelar många intressanta smaknyanser sida vid sida. Benifuki plockas under första skördeperioden (d.v.s. i maj) och lagras sedan till augusti då det ångas och rullas. Lagringsprocessen ger flera effekter. Dels ökar mängden av det som på engelska kallas för”methylated catechin”, ett ämne som tycks ha en god effekt mot pollenallergi i form av bland annat minskad snuva och minskad klåda i ögonen (se även <a href="http://yukoonosthlm.blogspot.com/2009/03/har-du-pollenbesvar.html">http://yukoonosthlm.blogspot.com/2009/03/har-du-pollenbesvar.html</a>). Det mest intressanta med lagringsprocessen vad den här bloggen bekommer är dock smakresultatet. Benifuuki liknar nämligen inget annat jag tidigare druckit från Japan och en hel del udda smaknyanser trängs i tekoppen. Doften påminner om kokta rotfrukter, något som mildras något i smaken då vi får sällskap av barrskogsnyanser och en viss kvistighet. Teet påminner i sin lätthet och enkla sötma närmast om det kinesiska vita teet Pai Mu Tan men Benifuki är kraftigare och smaknyanserna busigare. Som om ovan nämnda nyanser inte vore nog påminner teet plötsligt om nyponsoppa och ger en lätt blommig eftersmak med ton utav honung. Vid en andra bryggning sedan accentueras sötman och trots att teet nu ser klarare ut har det paradoxalt en känsla av grumlighet. Ett otroligt intressant te! </div><br /><br /><br /><div></div><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5331331693579258786" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; CURSOR: hand; HEIGHT: 240px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgKPwSr3-RUwl_XrBofx58XKnTBWr2l3KfH9JpzV3dN8o4lOi7903pIVL0-9TSUVOTH05i87_mnC3H7Ju6A5hszb5kgNzEqoTExn5JhlIAZS96uKV9aVoywbw7_-N5ueUuyNopox_sJs6E/s320/Senchapulver.JPG" border="0" /><br /><br /><div>Sist ut för dagens inlägg är ett te som utan tvekan kan sägas vara av det mer klassiska snittet för att vara japanskt men dock i lite annorlunda tappning. Det rör sig om Sencha (煎茶)i pulverform. Det första man associerar till är utan tvekan matcha som ju också är te i pulverform (fast i det fallet malen Gyokuro och inte Sencha). Det känns liknande i munnen men man blir snabbt varse uppenbara skillnader i smak. Till att börja med är Matcha mer aromatiskt men har inte så sällan en viss beska. I fallet med Sencha i pulverform är smaken mindre komplex men lustigt nog är beskan man förväntar sig frambringas av malda teblad ytterst svag. Det påminner om ett djupångat Sencha i sin fyllighet och rundhet och en viss sötma gör sig också påmind i havet av umami. Detta te går också att tillaga kallt i vilket fall man får en mer läskande dryck och lite mer grönsaksaktiga toner. En mystisk nyans av mörk choklad smyger sig då även oväntat igenom. Detta te som inte har alltför framträdande aromer gör sig utmärkt till mat av japanskt snitt och för den som är förtjust i rå fisk och vitt ris hjälper detta te på ett utmärkt sätt att framhäva smaknyanserna i dessa subtila födoämnen. Ett mycket användbart te med andra ord. </div><br /><br /><div>Allt som allt var det en mycket angenäm resa att stifta bekantskap med dessa teer av det udda slaget. Dels för att jag som inbiten Senchadrickare fick en känsla för hur varierande japanskt te faktiskt kan vara men också för att smakerna i sig var otroligt intressanta. En kvalificerad gissning är att jag återvänder till Yuko Onos teer vid något tillfälle på denna blogg men för den som redan nu är nyfiken kan du få reda på mer på hennes hemsida (<a href="http://www.yukoono.se/">http://www.yukoono.se/</a>) eller blogg (<a href="http://yukoonosthlm.blogspot.com/">http://yukoonosthlm.blogspot.com/</a>). Bor du i Malmötrakten kan du få tag på en hel del av hennes teer på Tentoya (<a href="http://maps.google.se/maps?hl=sv&q=engelbrektsgatan+6+malm%C3%B6&um=1&ie=UTF-8&split=0&sa=X&oi=geocode_result&resnum=1&ct=title">http://maps.google.se/maps?hl=sv&q=engelbrektsgatan+6+malm%C3%B6&um=1&ie=UTF-8&split=0&sa=X&oi=geocode_result&resnum=1&ct=title</a>). </div>Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/11179975948231567694noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4769060492897215761.post-52315254811295870792009-04-13T18:17:00.007+02:002009-04-13T19:26:10.148+02:00Sakuracha<p> </p><p> </p><p><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5324219079424415746" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; CURSOR: hand; HEIGHT: 240px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhssqPNvpjxdEWQjqoKpieTxoVtIonjz2_N2rELSUmfQUu2ml7m93zqQs0aohfmMKQ67Y3yPxAUbTsB2c3ETez3GwtPEFoAgbls08QTK153XaqA7Ax0LXz2We51fx8oVCfyc-0NdAXZ8Eg/s320/ta+med+1.JPG" border="0" /><br /><br />Våren har vaknat i Malmö och innan majeldar och dylikt nalkas bestämde jag mig för att fira dess ankomst med ett klassiskt japanskt vårtecken, nämligen körsbärsblom. Körsbärsblom, eller Sakura (桜) som det heter på japanska, är lika efterlängtat varje år och pryder inte så få delar av de japanska städerna så här års. Under min Japanvistelse år 2007 hade jag turen att själv bevittna detta och även delta i ohanami (お花見), en slags körsbärsblomsbeskådningsfest som tar plats spontant i parker runt om i Japan. Man picknickar under de blommande träden och njuter av dess skönhet i sällskap av vänner eller familj. För den som precis som jag saknar flygbiljett inom snar framtid och inte heller känner till någon mer närliggande plats med körsbärsblom i massor står räddningen dock att finna på den japanska butiken Tentoya i Malmö (länk till karta nedan). Där säljs det nämligen japansk körsbärsblom som te. </p><p><br /></p><p><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5324219446442604194" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 240px; CURSOR: hand; HEIGHT: 320px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjAzNCrhJxqqPT8CLYIDgfzEwlYs3Oln06dn_hZ7NbsfdY4Qbc2qGjo2-1nQvAfkf1wX64y5q6Z5pcwT6uSsQlbd_YHDswBB5O4jd1-flEyYm8asWlYjWFRlxuCxWQJ-JUghJtZ1CMq_Cc/s320/ta+med+6.JPG" border="0" /><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5324219094759394514" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 240px; CURSOR: hand; HEIGHT: 320px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhRgVdq_q9C5ytc-1zkuJZBYxUpnky7h2EZNnNGFJuEt0ucO9hyy2fX8X_k5Rr6SlFqhvha_pYgqnqV3F9nyOyDDZeAk_MNpdg9_61Gjr3QweD_dupBMKn_zZgngf1CdkUkTtr4thyphenhyphenPaV4/s320/ta+med+4.JPG" border="0" /><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5324219099288351922" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 240px; CURSOR: hand; HEIGHT: 320px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiq9TYh3-DyIYz4NZbmO2HuEUWdRYLOhU7Gv4ZblpXkX5HZQzTZM5Pul_7QnJspgNVYYUOa2YfrJGqn4ZpbBqXiAwK0hZYJAfLWCwL0cEmXEcSKW_yr_tx-tPeJDV2YQKCxKAfXeRbeYvM/s320/ta+med+5.JPG" border="0" /><br />I den vackra asken hittar man två än mer tilltalande förpackningar, den ena innehållande japanskt grönt te med smak utav körsbär och den andra saltad japansk körsbärsblom. Att brygga te på körsbärsblom görs vanligen i samband med bröllop men min nyfikenhet i kombination med det faktum att jag för närvarande inte är inbjuden till något bröllop ledde till att jag tidigare idag ruckade på traditionen och bryggde mig en kanna. Och visst är det en fröjd för ögat. Som om den estetiska kvaliteten inte vore nog sprids där utöver en blommig och sötaktig körsbärsdoft. Jag har körsbärsblom i mitt hem! </p><p><br /></p><p><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5324219450822782434" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; CURSOR: hand; HEIGHT: 240px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiY0F0afxmtNSpHQ1LOfAOe1qCX69cuWSYQ-JRY-tssGGButPTh24pj8xP2YLq3Ey13pQ2E6PQ_dYJLOizZstq62ypmodibK8eK_tmKyFr2DMRlaO3AStpBUMouA359-Y4Cd3q-QwUm05M/s320/ta+med+7.JPG" border="0" /><br />Smaken är troligen något av det mest udda jag provat på i teväg, inte så mycket på grund av dess distinkta blommighet som det faktum att blombladen är saltade. Här gäller det alltså att vara beredd på något som skiljer sig avsevärt från alla andra slags teer. Den salta smaken kombinerat av den sötaktiga och blommiga doften ger en smakupplevelse som minst sagt är unik. Lite märkligt känns det att dricka salt te och det är inte direkt en dryck man gulpar i sig. Dock en mycket intressant smakupplevelse och jag sitter länge efteråt och beundrar den blombeprydda kvisten som flyter runt i glaskannan. </p><p></p><p></p><p><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5324219453335350082" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; CURSOR: hand; HEIGHT: 240px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEigk5dF2U9fp92SCXjicsWTFZdxvNrBn0Ayu424cU8Mt8tkUjIYXxEAuRPlX_FNyeyq1s_PJwLZxKrFg1aKt6MdwsTqwd3P3fQUy-Rh1RrrzNCbGAnAevSqsEmSTijbaVGdnbP8ddTyE3Q/s320/ta+med+8.JPG" border="0" /><br /><br />Vidare sen provade jag det smaksatta teet. De som läst mer än ett inlägg av denna blogg kan nog gissa sig till att smaksatt inte direkt är min kopp te men jag hade en intressant personlig upplevelse av just denna sort. Det påminde mig nämligen väldigt mycket om när jag började dricka grönt te. I mitt tedrickandes begynnelsedagar drack jag nämligen en hel del Assam, Ceylon och diverse andra svarta teer av den kraftigare typen och hade på grund av detta lite svårt för de gröna som jag upplevde lite för tunna. Smaksatta gröna teer var då lättare eftersom de gjorde teet lite mer saftlikt och därmed helt annorlunda till karaktären. När jag sedan kommit att vänja mig vid dryckens ”konsistens” kom jag snabbt att uppskatta de rena teerna framför de smaksatta. Hur som helst så var grönt te smaksatt med just körsbär något av de första gröna teerna som jag kom att uppskatta och därför var det en nostalgisk upplevelse att än en gång brygga sig en kanna. Med tanke på smaksatta gröna teers popularitet nuförtiden är jag säker på att inte så få skulle uppskatta detta te. </p><p><br /></p><p><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5324219085514549842" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; CURSOR: hand; HEIGHT: 240px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh5o7zCg8cONhOmCsTvFXjZywVZIsMvcVPDx0ZkqGtBndc4SP4p-mjs2alFFYE1luhYGJlaetZb-s0uelCprrQAJtfN01EArzAHO509pebpISGrouG3dsbQPfUZEti9lEOssaf2oaABpYg/s320/ta+med+2.JPG" border="0" /><br />Jag var i alla fall mycket nöjd med min miniatyr-ohanami i mitt kök men desto mer sugen blev jag att bege mig till en plats rikt på körsbärsblom. Får jag kännedom on någon sådan i min närhet fattas bara ännu ett besök på Tentoya för införskaffande av aburaage (friterad tofu) för tillagandet av de till ohanami tillhörande o-inarisan (se bild ovan) samt en solig dag så är jag på väg. </p><p></p><p><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5324219089941805682" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; CURSOR: hand; HEIGHT: 240px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhdFbLK0KPruEeDkgaGx3VVTgFqg5hQXxag5br88a03h4qXXge5tTbC6zLMpVATfNNME3HBt4JxFS5Ass9nyYx3ybax1eRi03wxNCZvk1pUVYUDOOwWdOAt-cwiUmL_W4HM7WoZ-CznhcM/s320/ta+med+3.jpg" border="0" /></p><p></p><p><a href="http://maps.google.se/maps?hl=sv&q=engelbrektsgatan+6+malm%C3%B6&um=1&ie=UTF-8&split=0&sa=X&oi=geocode_result&resnum=1&ct=title">http://maps.google.se/maps?hl=sv&q=engelbrektsgatan+6+malm%C3%B6&um=1&ie=UTF-8&split=0&sa=X&oi=geocode_result&resnum=1&ct=title</a></p>Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/11179975948231567694noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-4769060492897215761.post-86047467914757904402009-02-25T23:29:00.010+01:002009-02-26T00:26:10.897+01:00Reflektioner kring det ceremoniella<span style="font-size:100%;">
<br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi3qV-rUB-NPxIvDuHuUKgm03ZXKaKcZM7ym_dqlpfjoMYJWdnt8w2FFKRjhmYtLe8Yug141os1fcbUVacUPn5qm7cHWEV6tWAmk5hWrJZc5i41Qu2tlnyIgFqhoIsNuWtiU_6LYOZuoms/s1600-h/kalligrafi2.JPG"><img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 320px; height: 240px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi3qV-rUB-NPxIvDuHuUKgm03ZXKaKcZM7ym_dqlpfjoMYJWdnt8w2FFKRjhmYtLe8Yug141os1fcbUVacUPn5qm7cHWEV6tWAmk5hWrJZc5i41Qu2tlnyIgFqhoIsNuWtiU_6LYOZuoms/s320/kalligrafi2.JPG" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5306869667697031138" border="0" /></a></span><span style="font-size:100%;">
<br />
<br /></span><meta equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8"><meta name="ProgId" content="Word.Document"><meta name="Generator" content="Microsoft Word 12"><meta name="Originator" content="Microsoft Word 12"><link rel="File-List" href="file:///C:%5CUsers%5CPer%5CAppData%5CLocal%5CTemp%5Cmsohtmlclip1%5C01%5Cclip_filelist.xml"><link rel="themeData" href="file:///C:%5CUsers%5CPer%5CAppData%5CLocal%5CTemp%5Cmsohtmlclip1%5C01%5Cclip_themedata.thmx"><!--[if gte mso 9]><xml> <w:worddocument> <w:view>Normal</w:View> <w:zoom>0</w:Zoom> <w:trackmoves/> <w:trackformatting/> <w:hyphenationzone>21</w:HyphenationZone> <w:punctuationkerning/> <w:validateagainstschemas/> <w:saveifxmlinvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid> <w:ignoremixedcontent>false</w:IgnoreMixedContent> <w:alwaysshowplaceholdertext>false</w:AlwaysShowPlaceholderText> <w:donotpromoteqf/> <w:lidthemeother>SV</w:LidThemeOther> <w:lidthemeasian>JA</w:LidThemeAsian> <w:lidthemecomplexscript>X-NONE</w:LidThemeComplexScript> <w:compatibility> <w:breakwrappedtables/> <w:snaptogridincell/> <w:wraptextwithpunct/> <w:useasianbreakrules/> <w:dontgrowautofit/> <w:splitpgbreakandparamark/> <w:dontvertaligncellwithsp/> <w:dontbreakconstrainedforcedtables/> <w:dontvertalignintxbx/> <w:word11kerningpairs/> <w:cachedcolbalance/> <w:usefelayout/> </w:Compatibility> <w:browserlevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel> <m:mathpr> <m:mathfont val="Cambria Math"> <m:brkbin val="before"> <m:brkbinsub val="--"> <m:smallfrac val="off"> <m:dispdef/> <m:lmargin val="0"> <m:rmargin val="0"> <m:defjc val="centerGroup"> <m:wrapindent val="1440"> <m:intlim val="subSup"> <m:narylim val="undOvr"> </m:mathPr></w:WordDocument> </xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml> <w:latentstyles deflockedstate="false" defunhidewhenused="true" defsemihidden="true" defqformat="false" defpriority="99" latentstylecount="267"> <w:lsdexception locked="false" priority="0" semihidden="false" unhidewhenused="false" qformat="true" name="Normal"> <w:lsdexception locked="false" priority="9" semihidden="false" unhidewhenused="false" qformat="true" name="heading 1"> <w:lsdexception locked="false" priority="9" qformat="true" name="heading 2"> <w:lsdexception locked="false" priority="9" qformat="true" name="heading 3"> <w:lsdexception locked="false" priority="9" qformat="true" name="heading 4"> <w:lsdexception locked="false" priority="9" qformat="true" name="heading 5"> <w:lsdexception locked="false" priority="9" qformat="true" name="heading 6"> <w:lsdexception locked="false" priority="9" qformat="true" name="heading 7"> <w:lsdexception locked="false" priority="9" qformat="true" name="heading 8"> <w:lsdexception locked="false" priority="9" qformat="true" name="heading 9"> <w:lsdexception locked="false" priority="39" name="toc 1"> <w:lsdexception locked="false" priority="39" name="toc 2"> <w:lsdexception locked="false" priority="39" name="toc 3"> <w:lsdexception locked="false" priority="39" name="toc 4"> <w:lsdexception locked="false" priority="39" name="toc 5"> <w:lsdexception locked="false" priority="39" name="toc 6"> <w:lsdexception locked="false" priority="39" name="toc 7"> <w:lsdexception locked="false" priority="39" name="toc 8"> <w:lsdexception locked="false" priority="39" name="toc 9"> <w:lsdexception locked="false" priority="35" qformat="true" name="caption"> <w:lsdexception locked="false" priority="10" semihidden="false" unhidewhenused="false" qformat="true" name="Title"> <w:lsdexception locked="false" priority="1" name="Default Paragraph Font"> <w:lsdexception locked="false" priority="11" semihidden="false" unhidewhenused="false" qformat="true" name="Subtitle"> <w:lsdexception locked="false" priority="22" semihidden="false" unhidewhenused="false" qformat="true" name="Strong"> <w:lsdexception locked="false" priority="20" semihidden="false" unhidewhenused="false" qformat="true" name="Emphasis"> <w:lsdexception locked="false" priority="59" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Table Grid"> <w:lsdexception locked="false" unhidewhenused="false" name="Placeholder Text"> <w:lsdexception locked="false" priority="1" semihidden="false" unhidewhenused="false" qformat="true" name="No Spacing"> <w:lsdexception locked="false" priority="60" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Light Shading"> <w:lsdexception locked="false" priority="61" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Light List"> <w:lsdexception locked="false" priority="62" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Light Grid"> <w:lsdexception locked="false" priority="63" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Shading 1"> <w:lsdexception locked="false" priority="64" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Shading 2"> <w:lsdexception locked="false" priority="65" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium List 1"> <w:lsdexception locked="false" priority="66" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium List 2"> <w:lsdexception locked="false" priority="67" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Grid 1"> <w:lsdexception locked="false" priority="68" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Grid 2"> <w:lsdexception locked="false" priority="69" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Grid 3"> <w:lsdexception locked="false" priority="70" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Dark List"> <w:lsdexception locked="false" priority="71" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Colorful Shading"> <w:lsdexception locked="false" priority="72" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Colorful List"> <w:lsdexception locked="false" priority="73" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Colorful Grid"> <w:lsdexception locked="false" priority="60" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Light Shading Accent 1"> <w:lsdexception locked="false" priority="61" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Light List Accent 1"> <w:lsdexception locked="false" priority="62" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Light Grid Accent 1"> <w:lsdexception locked="false" priority="63" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Shading 1 Accent 1"> <w:lsdexception locked="false" priority="64" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Shading 2 Accent 1"> <w:lsdexception locked="false" priority="65" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium List 1 Accent 1"> <w:lsdexception locked="false" unhidewhenused="false" name="Revision"> <w:lsdexception locked="false" priority="34" semihidden="false" unhidewhenused="false" qformat="true" name="List Paragraph"> <w:lsdexception locked="false" priority="29" semihidden="false" unhidewhenused="false" qformat="true" name="Quote"> <w:lsdexception locked="false" priority="30" semihidden="false" unhidewhenused="false" qformat="true" name="Intense Quote"> <w:lsdexception locked="false" priority="66" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium List 2 Accent 1"> <w:lsdexception locked="false" priority="67" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Grid 1 Accent 1"> <w:lsdexception locked="false" priority="68" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Grid 2 Accent 1"> <w:lsdexception locked="false" priority="69" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Grid 3 Accent 1"> <w:lsdexception locked="false" priority="70" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Dark List Accent 1"> <w:lsdexception locked="false" priority="71" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Colorful Shading Accent 1"> <w:lsdexception locked="false" priority="72" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Colorful List Accent 1"> <w:lsdexception locked="false" priority="73" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Colorful Grid Accent 1"> <w:lsdexception locked="false" priority="60" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Light Shading Accent 2"> <w:lsdexception locked="false" priority="61" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Light List Accent 2"> <w:lsdexception locked="false" priority="62" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Light Grid Accent 2"> <w:lsdexception locked="false" priority="63" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Shading 1 Accent 2"> <w:lsdexception locked="false" priority="64" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Shading 2 Accent 2"> <w:lsdexception locked="false" priority="65" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium List 1 Accent 2"> <w:lsdexception locked="false" priority="66" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium List 2 Accent 2"> <w:lsdexception locked="false" priority="67" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Grid 1 Accent 2"> <w:lsdexception locked="false" priority="68" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Grid 2 Accent 2"> <w:lsdexception locked="false" priority="69" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Grid 3 Accent 2"> <w:lsdexception locked="false" priority="70" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Dark List Accent 2"> <w:lsdexception locked="false" priority="71" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Colorful Shading Accent 2"> <w:lsdexception locked="false" priority="72" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Colorful List Accent 2"> <w:lsdexception locked="false" priority="73" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Colorful Grid Accent 2"> <w:lsdexception locked="false" priority="60" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Light Shading Accent 3"> <w:lsdexception locked="false" priority="61" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Light List Accent 3"> <w:lsdexception locked="false" priority="62" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Light Grid Accent 3"> <w:lsdexception locked="false" priority="63" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Shading 1 Accent 3"> <w:lsdexception locked="false" priority="64" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Shading 2 Accent 3"> <w:lsdexception locked="false" priority="65" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium List 1 Accent 3"> <w:lsdexception locked="false" priority="66" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium List 2 Accent 3"> <w:lsdexception locked="false" priority="67" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Grid 1 Accent 3"> <w:lsdexception locked="false" priority="68" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Grid 2 Accent 3"> <w:lsdexception locked="false" priority="69" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Grid 3 Accent 3"> <w:lsdexception locked="false" priority="70" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Dark List Accent 3"> <w:lsdexception locked="false" priority="71" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Colorful Shading Accent 3"> <w:lsdexception locked="false" priority="72" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Colorful List Accent 3"> <w:lsdexception locked="false" priority="73" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Colorful Grid Accent 3"> <w:lsdexception locked="false" priority="60" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Light Shading Accent 4"> <w:lsdexception locked="false" priority="61" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Light List Accent 4"> <w:lsdexception locked="false" priority="62" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Light Grid Accent 4"> <w:lsdexception locked="false" priority="63" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Shading 1 Accent 4"> <w:lsdexception locked="false" priority="64" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Shading 2 Accent 4"> <w:lsdexception locked="false" priority="65" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium List 1 Accent 4"> <w:lsdexception locked="false" priority="66" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium List 2 Accent 4"> <w:lsdexception locked="false" priority="67" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Grid 1 Accent 4"> <w:lsdexception locked="false" priority="68" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Grid 2 Accent 4"> <w:lsdexception locked="false" priority="69" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Grid 3 Accent 4"> <w:lsdexception locked="false" priority="70" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Dark List Accent 4"> <w:lsdexception locked="false" priority="71" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Colorful Shading Accent 4"> <w:lsdexception locked="false" priority="72" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Colorful List Accent 4"> <w:lsdexception locked="false" priority="73" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Colorful Grid Accent 4"> <w:lsdexception locked="false" priority="60" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Light Shading Accent 5"> <w:lsdexception locked="false" priority="61" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Light List Accent 5"> <w:lsdexception locked="false" priority="62" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Light Grid Accent 5"> <w:lsdexception locked="false" priority="63" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Shading 1 Accent 5"> <w:lsdexception locked="false" priority="64" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Shading 2 Accent 5"> <w:lsdexception locked="false" priority="65" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium List 1 Accent 5"> <w:lsdexception locked="false" priority="66" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium List 2 Accent 5"> <w:lsdexception locked="false" priority="67" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Grid 1 Accent 5"> <w:lsdexception locked="false" priority="68" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Grid 2 Accent 5"> <w:lsdexception locked="false" priority="69" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Grid 3 Accent 5"> <w:lsdexception locked="false" priority="70" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Dark List Accent 5"> <w:lsdexception locked="false" priority="71" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Colorful Shading Accent 5"> <w:lsdexception locked="false" priority="72" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Colorful List Accent 5"> <w:lsdexception locked="false" priority="73" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Colorful Grid Accent 5"> <w:lsdexception locked="false" priority="60" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Light Shading Accent 6"> <w:lsdexception locked="false" priority="61" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Light List Accent 6"> <w:lsdexception locked="false" priority="62" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Light Grid Accent 6"> <w:lsdexception locked="false" priority="63" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Shading 1 Accent 6"> <w:lsdexception locked="false" priority="64" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Shading 2 Accent 6"> <w:lsdexception locked="false" priority="65" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium List 1 Accent 6"> <w:lsdexception locked="false" priority="66" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium List 2 Accent 6"> <w:lsdexception locked="false" priority="67" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Grid 1 Accent 6"> <w:lsdexception locked="false" priority="68" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Grid 2 Accent 6"> <w:lsdexception locked="false" priority="69" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Medium Grid 3 Accent 6"> <w:lsdexception locked="false" priority="70" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Dark List Accent 6"> <w:lsdexception locked="false" priority="71" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Colorful Shading Accent 6"> <w:lsdexception locked="false" priority="72" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Colorful List Accent 6"> <w:lsdexception locked="false" priority="73" semihidden="false" unhidewhenused="false" name="Colorful Grid Accent 6"> <w:lsdexception locked="false" priority="19" semihidden="false" unhidewhenused="false" qformat="true" name="Subtle Emphasis"> <w:lsdexception locked="false" priority="21" semihidden="false" unhidewhenused="false" qformat="true" name="Intense Emphasis"> <w:lsdexception locked="false" priority="31" semihidden="false" unhidewhenused="false" qformat="true" name="Subtle Reference"> <w:lsdexception locked="false" priority="32" semihidden="false" unhidewhenused="false" qformat="true" name="Intense Reference"> <w:lsdexception locked="false" priority="33" semihidden="false" unhidewhenused="false" qformat="true" name="Book Title"> <w:lsdexception locked="false" priority="37" name="Bibliography"> <w:lsdexception locked="false" priority="39" qformat="true" name="TOC Heading"> </w:LatentStyles> </xml><![endif]--><style> <!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:"MS Mincho"; panose-1:2 2 6 9 4 2 5 8 3 4; mso-font-alt:"MS 明朝"; mso-font-charset:128; mso-generic-font-family:modern; mso-font-pitch:fixed; mso-font-signature:-536870145 1791491579 18 0 131231 0;} @font-face {font-family:"Cambria Math"; panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:roman; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:-1610611985 1107304683 0 0 159 0;} @font-face {font-family:"\@MS Mincho"; panose-1:2 2 6 9 4 2 5 8 3 4; mso-font-charset:128; mso-generic-font-family:modern; mso-font-pitch:fixed; mso-font-signature:-536870145 1791491579 18 0 131231 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-unhide:no; mso-style-qformat:yes; mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman","serif"; mso-fareast-font-family:"MS Mincho";} .MsoChpDefault {mso-style-type:export-only; mso-default-props:yes; font-size:10.0pt; mso-ansi-font-size:10.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt; mso-fareast-font-family:"MS Mincho";} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> </style><!--[if gte mso 10]> <style> /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Normal tabell"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-priority:99; mso-style-qformat:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin:0cm; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:11.0pt; font-family:"Calibri","sans-serif"; mso-ascii-font-family:Calibri; mso-ascii-theme-font:minor-latin; mso-fareast-font-family:"MS Mincho"; mso-fareast-theme-font:minor-fareast; mso-hansi-font-family:Calibri; mso-hansi-theme-font:minor-latin; mso-bidi-font-family:"Times New Roman"; mso-bidi-theme-font:minor-bidi;} </style> <![endif]--><span style="font-size:100%;">När jag förklarar för kunder i tebutiken Five o’Clock hur man bygger japanskt te stöter jag inte så sällan på reaktioner som ”Ja det är ju en hel ceremoni” eller något i den stilen. Att denna reaktion väcks kan jag delvis ta på mig skulden för med hänvisning til</span><span style="font-size:100%;">l bristande förklaringsförmåga. Dock misstänker jag att det har en hel del med förutfattade tankar kring det österländska att göra. Många för nog tankarna till meditation, te</span><span style="font-size:100%;">ceremonier, harmonisk minimalism eller kampkonsternas fokus</span><span style="font-size:100%;"> när de begrundar Japan. Att detta i för sig bara delvis är sant vet alla som besökt landet i fråga. Dagens</span><span style="font-size:100%;"> Japan har ett lika, om inte mer, diverst utbud på matkulturer och konstarter än Sverige och man hittar det snabbt tillfredställande såväl som det eftertänksamma och sofistikerade. Hur som helst är det givetvis i sin ordning om man snarare tänker p</span><span style="font-size:100%;">å det senare av de två när man för tankarna österut. Det har ju trots allt sin hemvist där. Frågan för d</span><span style="font-size:100%;">etta inlägg gäller om man måste inta en särskild ceremoniell attityd för att kunna njuta av grönt te?</span>
<br />
<br />
<br /><span style="font-size:100%;"><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgKZF0is11Zfs36ojFjU7z3PTswyd5Zd8gvoCHujTMHCJqUEahc0GiSQLl33waYt2c4r1VMt6JmO_ASc90wpNVZVyk4t-iji7QfRvHyE9yloXNNID2v8FHHVdtO1RLQfg6RcQaK6OloPjk/s1600-h/utensilier.JPG"><img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 320px; height: 240px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgKZF0is11Zfs36ojFjU7z3PTswyd5Zd8gvoCHujTMHCJqUEahc0GiSQLl33waYt2c4r1VMt6JmO_ASc90wpNVZVyk4t-iji7QfRvHyE9yloXNNID2v8FHHVdtO1RLQfg6RcQaK6OloPjk/s320/utensilier.JPG" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5306869682389082690" border="0" /></a></span>
<br /><p class="MsoNormal"><span style="font-size:100%;"><o:p> </o:p></span></p> <p class="MsoNormal"><span style="font-size:100%;">Svaret på frågan kanske blir mer uppenbart om vi ställer ett par andra fr</span><span style="font-size:100%;">ågor</span><span style="font-size:100%;">. Måste lyssna på någon av Puccinis operor till sin Tiramisu? Behöver man ha läst Molière eller Camus för att uppskatta en fransk bakelse? Kräver det att man utövar Yoga för att kurry ska smaka bra?</span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-size:100%;">
<br /></span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-size:100%;">
<br /></span></p><p class="MsoNormal"><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEixJnm51JTm0m5leJLeVE_k1xCI-EHuuxiX9u-oxE5fODFMYBxot8NBXDuVxkdr8DtrFj7EYoHshn-XkJyC3ML_2ZGVw6wOrr9xPhvZHPAV5_XhDCy0uWJ-wv-M3bd6m2oNbbqIAICcDaQ/s1600-h/P1030198.JPG"><img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 320px; height: 240px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEixJnm51JTm0m5leJLeVE_k1xCI-EHuuxiX9u-oxE5fODFMYBxot8NBXDuVxkdr8DtrFj7EYoHshn-XkJyC3ML_2ZGVw6wOrr9xPhvZHPAV5_XhDCy0uWJ-wv-M3bd6m2oNbbqIAICcDaQ/s320/P1030198.JPG" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5306873687966504274" border="0" /></a></p><p class="MsoNormal">
<br /></p> <p class="MsoNormal"><span style="font-size:100%;"><o:p> </o:p></span></p> <p class="MsoNormal"><span style="font-size:100%;">För den som ännu inte är säker föreslår jag följande liknelse. Betrakta kaffe latte. Eftersom denna dryck blivit så vanlig idag tjänar den som ett förträffligt exempel för ändamålet. Konsten at</span><span style="font-size:100%;">t brygga en god kopp latte kräver känsla för detaljer i flera mo</span><span style="font-size:100%;">ment. Därtill krävs det bra råvaror. En bra spunnen mjölk är till föga </span><span style="font-size:100%;">nytta om kaffet är av sämre kvalitet. Så först och främst behöver m</span><span style="font-size:100%;">an brygga en bra espresso. Vidare ska man få mjölken att snurra i sin kanna vilket kräver att man håller den i rätt vinkel i förhållande till ångmunstycket. Här är det också viktigt att inte bränna mjölken men lika viktigt att inte underdriva temperaturen heller. Med andra ord är det en komplicerad procedur som kräver en hel del uppmärksamhet och träning av utövaren. Men är det en ceremoni? Ä</span><span style="font-size:100%;">ven om man kommit så långt därhän i sin skicklighet att man lyckas göra ett Musse Pigg-mönster i skummet har jag svårt att betrakta det som något som nödvändigtvis skulle ha en slag</span><span style="font-size:100%;">s andlig dimension (Därem</span><span style="font-size:100%;">ot skulle jag kunna tänka mig att det skulle kunna ha det för en riktigt inbi</span><span style="font-size:100%;">ten</span><span style="font-size:100%;"> kaffeentusiast). </span></p><p class="MsoNormal">
<br /></p> <p class="MsoNormal"><span style="font-size:100%;"><o:p> </o:p></span></p> <p class="MsoNormal"><span style="font-size:100%;">Jag ber om ursäkt till alla barristor där ute för min uppenbart bristfälliga beskrivning men exemplet ovan är framförallt tänkt att illustrera komplexiteten i processen. Att det är svårt att få till en bra latte kan jag själv intyga. Jag arbetade nämligen en sommar på en restaurang i Malmö och var tyvärr inte direkt lysande på att spinna mjölk. Ett förlåt riktas härmed till mina lattedrickare. Jag är dock bättre på att brygga te.</span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-size:100%;">
<br /></span></p><p class="MsoNormal">
<br /></p><p class="MsoNormal"><span style="font-size:100%;"><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh82Wy6z39ap6q7GnBWxVCLIZiikNqhecKknaTJ4K0tEJFJ04NWP350xLdWkvWgYAAmH7zdWkm7tfiqJoptpLJ5aXbRA00uCdjK-Zvkb3f2SdKBcrM8Bo0ZGxeqsSrT5ds8KITYnBqBc4M/s1600-h/kimonoprydda+kvinnor+i+terum.JPG"><img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 320px; height: 240px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh82Wy6z39ap6q7GnBWxVCLIZiikNqhecKknaTJ4K0tEJFJ04NWP350xLdWkvWgYAAmH7zdWkm7tfiqJoptpLJ5aXbRA00uCdjK-Zvkb3f2SdKBcrM8Bo0ZGxeqsSrT5ds8KITYnBqBc4M/s320/kimonoprydda+kvinnor+i+terum.JPG" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5306869673633460690" border="0" /></a></span></p><p class="MsoNormal">
<br /></p><p class="MsoNormal">
<br /></p> <p class="MsoNormal"><span style="font-size:100%;"><o:p> </o:p></span></p> <p class="MsoNormal"><span style="font-size:100%;">Exemplet ovan visar på att ett komplext tillagningssätt inte nödvändigtvis implicerar en andlig hållning. Man skulle kunna komma</span><span style="font-size:100%;"> på ett ota</span><span style="font-size:100%;">l till. Tänk bara på hur komplicerat vin- eller whiskyprovning kan vara med anpassade glas och restriktioner på tillbehör. Hela kokkonsten fungerar på samma sätt. Allt kräver balans och övning och måhända också en viss sinnestämning för att avnjutas till fullo. Så är också fallet med grönt te. Med andra ord behöver du inte nödvändigtvis vara lika gediget intresserad av österländsk filosofi och estetik</span><span style="font-size:100%;"> som undertecknad utan kan dricka teerna från Kina och Japan helt enkelt för att de smakar så förträffligt. Och hela den komplicerade processen är helt enkelt till för att göra smakupplevelsen bättre (jämför åter med latten). Sen bör det kanske sägas att det gröna teet med dess i den västerländska kokkonsten icke förekommande smaknyanser är en smula mer svårtillgängligt. Men känner man sig nyfiken på att ge det en chans känns det måhända enklare om man klär av drycken dess ceremoniella skrud. Te fungerar som endast smakupplevelse och är en fantastisk sådan. Den allra mest fantastiska om jag får yttra min ödmjuka åsikt.</span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-size:100%;">
<br /></span></p> <p class="MsoNormal"><span style="font-size:100%;"><o:p> </o:p></span></p> <p class="MsoNormal"><span style="font-size:100%;">Men för dig som vill ha mer än bara en ny TV-kanal så finns det ju också teceremonier och för den som är intresserad kan jag avslöja att tedrickande redan i mitt unga liv har gjort tydliga avtryck på livsstil och förhållningssätt. Med andra ord har drycken en förmåga att utveckla sig till något djupare men detta är inget man kan tvinga sig in i utan endast behagligt falla in när man ger efter för skönheten kring teet och dess besläktade konstarter. Så låt oss börja med att i all enkelhet njuta av teet och påminna oss om att det inte ställer mer krav på oss än möjligen att vi brygger det någorlunda korrekt. Att drycken sedan råkar besitta en subtil skönhet som lätt snärjer den som väl lärt sig uppskatta smaken är ju å andra sidan inte fel det heller…</span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-size:100%;">
<br /></span></p> <p class="MsoNormal"><span style="font-size:100%;"><o:p> </o:p></span></p> <p class="MsoNormal"><span style="font-size:100%;">Så brygger du japanskt te (<a href="http://perbrekell.blogspot.com/2009/01/s-brygger-du-gott-japanskt-te.html">http://perbrekell.blogspot.com/2009/01/s-brygger-du-gott-japanskt-te.html</a>)</span></p><p class="MsoNormal">
<br /></p><p class="MsoNormal"><span style="font-size:100%;">
<br /></span></p><p class="MsoNormal"><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgYgQcB_qArEl1y1gIGJGMdidPDAG8EPGcKJ3xEcpNU-77MwaDffYCRtkiMgZYjnUT9z43tJCUbJZ-no4iPlOA5-5GcvpU1jnmGo_Om85tfxZ14faskcbkhRoPUXD9kdFB37He-RJoLSEk/s1600-h/CIMG5155.JPG"><img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 320px; height: 240px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgYgQcB_qArEl1y1gIGJGMdidPDAG8EPGcKJ3xEcpNU-77MwaDffYCRtkiMgZYjnUT9z43tJCUbJZ-no4iPlOA5-5GcvpU1jnmGo_Om85tfxZ14faskcbkhRoPUXD9kdFB37He-RJoLSEk/s320/CIMG5155.JPG" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5306874755882282802" border="0" /></a></p> Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/11179975948231567694noreply@blogger.com6tag:blogger.com,1999:blog-4769060492897215761.post-27319000486203793782009-02-13T23:24:00.006+01:002009-02-14T01:24:28.263+01:00Sencha Yukimi Fukamushicha<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgtSlxsjOsv8dXe6dKApAXI0E7ymA4SUdF7h6iCgSUxosaqA7kuqNLUob44tGgTn-O6IkeSSL_IbKe2h5Ps3OSagg0NyCfbP34rO6oGr05EzhlQGMdtzyAiUBMUuWTHUA-JVlYa24UaqRQ/s1600-h/600x402-2004032300003.jpg"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5301295662276658818" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; HEIGHT: 214px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgtSlxsjOsv8dXe6dKApAXI0E7ymA4SUdF7h6iCgSUxosaqA7kuqNLUob44tGgTn-O6IkeSSL_IbKe2h5Ps3OSagg0NyCfbP34rO6oGr05EzhlQGMdtzyAiUBMUuWTHUA-JVlYa24UaqRQ/s320/600x402-2004032300003.jpg" border="0" /></a><br />Tänkte så annonsera om en nyhet på Skomakaregatans tebutik. De som var på tebjudningen på Tentoya den 7 februari (<a href="http://perbrekell.blogspot.com/2009/02/om-lordagens-tebjudning-pa-tentoya.html">http://perbrekell.blogspot.com/2009/02/om-lordagens-tebjudning-pa-tentoya.html</a>) fick måhända smaka på en kopp Sencha Yukimi Fukamushicha (煎茶ゆきみ深蒸し茶) men för övriga ger jag mig istället på att beskriva smaken lite kort med ord. Fukamushicha (深蒸し茶) är ett slags Sencha (煎茶) vilket är den vanligaste typen av japanskt te. Att ett te benämns Sencha innebär i stort sett att det är ångat vid produktion (till skillnad från kinesiskt grönt te som rostas) och skördetiden och bladkvaliteten kan variera. Dessutom kan graden av ångning variera. Ett te som är mer ångat är i regel mer aromatiskt och grumligare till konsistensen. Vidare är också sötman och umamitendenserna generellt sett mer påtagliga än i Sencha i övrigt. Just Sencha Yukimi är ett sådant djupångat te och tillhör därmed kategorin Fukamushicha (fukamushi = djupångat).<br /><br />Sencha Yukimi, som kommer från Kagoshima i södra Japan, är ett utmärkt vardagste och jag kan varmt rekommendera det till alla som tycker om japanskt te eller är nyfikna på det. Den optimala bryggningstiden för detta te ligger på 50 sekunder för den första och korta bryggningar om 10 till 15 sekunder för andra och tredje. Rekommenderad temperatur är ca 80° C. För mer detaljerade bryggningsinstruktioner se (<a href="http://perbrekell.blogspot.com/2009/01/s-brygger-du-gott-japanskt-te.html">http://perbrekell.blogspot.com/2009/01/s-brygger-du-gott-japanskt-te.html</a><a href="http://perbrekell.blogspot.com/2009/01/s-brygger-du-gott-japanskt-te.html">.com/2009/01/s-brygger-du-gott-japanskt-te.html</a>).<br /><br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiR4-EPTxPLgxXZq6doAcDbJPPdYenCFfUIMxmwpw7uYKJoXPbaLHEcooqrT46kMM2mKfGCbpl-ipS14FIHGTfKJh-NdCdMeW1IzvWBwDPwb9Pd_bgtifNSr0TInQPxKR7bYQrRYwBN_uU/s1600-h/600x516-2004032300002.jpg"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5302411738588877842" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; CURSOR: pointer; HEIGHT: 275px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiR4-EPTxPLgxXZq6doAcDbJPPdYenCFfUIMxmwpw7uYKJoXPbaLHEcooqrT46kMM2mKfGCbpl-ipS14FIHGTfKJh-NdCdMeW1IzvWBwDPwb9Pd_bgtifNSr0TInQPxKR7bYQrRYwBN_uU/s320/600x516-2004032300002.jpg" border="0" /></a>Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/11179975948231567694noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-4769060492897215761.post-53502251402038490962009-02-10T20:42:00.006+01:002009-02-10T22:55:09.300+01:00Om lördagens tebjudning på Tentoya<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiwcjm8VGZt26Xlj87xScHcrn9hLhbIubhPF_DWrEaq9S-QkTPBbhA3Vd56-H3cCAqpq4i6Nvdw09PJGbhtB4ahgvCFGBW1OkdBDlNtMg787QB2lzzIafeNtmfVAXmitX-2ac7YSXtElMc/s1600-h/Per+sann.jpg"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5301269454920139714" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; CURSOR: pointer; HEIGHT: 300px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiwcjm8VGZt26Xlj87xScHcrn9hLhbIubhPF_DWrEaq9S-QkTPBbhA3Vd56-H3cCAqpq4i6Nvdw09PJGbhtB4ahgvCFGBW1OkdBDlNtMg787QB2lzzIafeNtmfVAXmitX-2ac7YSXtElMc/s400/Per+sann.jpg" border="0" /></a><br />Jag vill börja med att tacka alla de som besökte den japanska butiken Tentoya den 7 februari på vår tebjudning. Ett stort tack också till Kanae Hamai, föreståndarinnan som agerade värdinna för tillställningen och från Stockholm tillresta Yuko Ono som också berikade bjudningen med hennes teer. Teerna jag bjöd på var Sencha Yukimi (煎茶ゆきみ) från Kagoshima, Gyokuro (玉露) från Saitama samt Asatsuyu (あさつゆ) från Shizuoka. Jag hoppas att tillfället var både intressant och lärorikt och framförallt att teerna smakade gott. Jag har också en stilla förhoppning att bryggningen av japanskt te blivit aningen avdramatiserat i och med min demonstration och att fler vågar sig på brygga det hemma (kanske en kyuusu i var mans hem inom kort?). För min egen del hade jag mycket roligt och jag och Kanae diskuterade redan mot slutet av dagen möjligheten att hålla en repris.<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg_fiyVpfceoWkdI5UJWc3Rqswj258kC8FFKvIJS622CWxTKUbYO0G8edCJjywJHzKuFwMaGjvS7hg6T4UhMZ0oSxL5TNXYwPPbZ0arZj93TXExMcyKq2MIHFuGq2hqwSHyYNSTVHu2Ixc/s1600-h/Per+sann+2.jpg"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5301269451918547586" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 180px; CURSOR: pointer; HEIGHT: 135px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg_fiyVpfceoWkdI5UJWc3Rqswj258kC8FFKvIJS622CWxTKUbYO0G8edCJjywJHzKuFwMaGjvS7hg6T4UhMZ0oSxL5TNXYwPPbZ0arZj93TXExMcyKq2MIHFuGq2hqwSHyYNSTVHu2Ixc/s400/Per+sann+2.jpg" border="0" /></a><br />Tyvärr hann jag inte se till att det togs särskilt många fotografier under dagen (de få som togs visar dessvärre inte tebryggarprocessen särskilt väl) då jag snabbt blev upptagen av tebryggandets konst som ju kräver sin uppmärksamhet. Ej heller hann jag samtala särskilt mycket med Yuko som är utbildad terådgivare i Japan och själv har teodlande släktingar. Dock fick jag en hel del smakprover på de teer hon importerar däribland rariteter som japanskt svart te och japanskt Oolong men givetvis även mängder utav teer av mer klassiskt japanskt stuk. Denna guldgruva, som jag är oerhört tacksam för, kommer givetvis att göra avtryck på bloggen inom kort. Innan dess kan jag tipsa om Yukos hemsida (<a href="http://www.yukoono.se/">http://www.yukoono.se/</a>) eller blogg (<a href="http://yukoonosthlm.blogspot.com/">http://yukoonosthlm.blogspot.com/</a>).<br /><br />För de som missade demonstrationen rekommenderar jag mitt inlägg från 4 januari (<a href="http://perbrekell.blogspot.com/2009/01/s-brygger-du-gott-japanskt-te.html">http://perbrekell.blogspot.com/2009/01/s-brygger-du-gott-japanskt-te.html</a>) i vilket jag ingående beskriver hur man brygger japanskt te. För övrigt vill jag också nämna att Sencha Yukimi finns till försäljning på Five o’Clock Tehandel.<br /><br />Som sagt, jag hoppas att våra gäster hade roligt och upplevde tillfället lärorikt och intressant. Återigen stort tack till alla besökare och deltagare som lyste upp denna februarilördag i Malmö!Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/11179975948231567694noreply@blogger.com8tag:blogger.com,1999:blog-4769060492897215761.post-67918626678641068412009-02-10T14:51:00.017+01:002009-02-11T20:28:22.069+01:00Ris med Gyokuro<div><br /><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjr1i99wQ6sZ0duxNu1wrFPrCHEBKvvvqF2DBJcz8Wqj3PEtczAKpOFu427oKXK8lb68qVSV4FuXPgSa6Qlte-BO2dvE3bMsPeO_EqKamsqXvJT9ewddSXpGT7xYwBDJ1GXobps0CBdc1E/s1600-h/IMG_0934.JPG"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5301287729793782850" style="margin: 0px auto 10px; display: block; width: 320px; height: 240px; text-align: center;" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjr1i99wQ6sZ0duxNu1wrFPrCHEBKvvvqF2DBJcz8Wqj3PEtczAKpOFu427oKXK8lb68qVSV4FuXPgSa6Qlte-BO2dvE3bMsPeO_EqKamsqXvJT9ewddSXpGT7xYwBDJ1GXobps0CBdc1E/s320/IMG_0934.JPG" border="0" /></a><br /><div><br /><div>Under min tid i Japan hittade jag en Zen-kokbok hemma hos en utav mina värdfamiljer. Zenmatlagning består endast av ingredienser från växtriket men om man trodde detta skulle vara tråkigt får man tänka om. Jag provade nämligen på en hel del vegetariskt i Japan och njöt till fullo av alla nya och spännande smaknyanser och inspirerande anrättningar. Trots att det i Japan inte är särskilt vanligt att avstå från kött numera har de en rik flora av vegetarisk matlagning. Detta kommer sig troligen till stor del av Buddhismen men även geografin bäddar för denna typ av matlagning. Japans slätter, i vilka man hittar de mest tätbefolkade områdena, lämpar sig bättre för odling av ris och sojabönor snarare än uppfödning av boskap. Därtill har man ju i och för sig livnärt sig på fisk som proteinkälla vilket blir ett avbrott i den i övrigt vegetariska kosthållningen.<br /><br />Hur som helst fastnade min blick ganska snabbt på en särskild rätt, eller rättare sagt sidorätt. Vitt ris med Gyokuro som topping! För den oinformerade är Gyokuro (玉露) ett utav Japans allra finaste teer med en alldeles säregen smak som kommer sig av den mycket speciella odlingsmetoden (för mer info se <a href="http://perbrekell.blogspot.com/2009/01/gyokuro-minnen-frn-japan-och.html">http://perbrekell.blogspot.com/2009/01/gyokuro-minnen-frn-japan-och.html</a>). Receptet föll sedan i glömska under en lång tid men nyligen när jag höll på att experimentera kring bryggningar av ett utmärkt Gyokuro från Saitama återkom tanken i mitt huvud och jag blev givetvis tvungen att testa.<br /><br />Resultatet blev ett mycket gott ris. Subtil men ändå tydligt kännbar sötma och växtlighet från teet. Därtill passade smaken utmärkt till risets konsistens. Jag kombinerade detta med lite vitfisk stekt i mirin, soja, sake och skivad ingefära men trots denna subtila kryddning känner jag på mig att jag ändå borde ha låtit bli offer från djurriket i detta fall. Mitt smaksatta ris hade troligen kommit än mer väl till pass i en rätt baserad på tofu, sesam, spenat, valnötter och dylika ingredienser. Jag skulle vilja inflika att Tofu kan vara något av en delikatess i Japan till skillnad från den tråkiga varianten man brukar hitta i Sverige. I ett japanskt snabbköp finns det lika många slags Tofu som det finns mjölkprodukter i ett svenskt och därtill har de särskilda tofuhandlar likt vi har bagerier i varje bostadsområde. Det som gör tofu så fantastiskt är dess anpassningsbarhet till övriga ingredienser samt varierande konsistens. Man kan välja mellan allt från det köttigare yuba till den mjuka silkestofun.<br /><br />Tillbaka så till riset. För den som vill prova på denna kanske en smula dyra topping (Gyokuro brukar säljas för kring 200 kronor hektot och uppåt) ska jag berätta hur det går till. Riset ska först kokas som vanligt och teet strös över först i samband med servering. Detta görs för att undvika beska från tebladen samt att de finstämmiga aromerna inte ska koka bort fullkomligt. Sedan kan man välja om man bara vill ha det på toppen som utsmyckning eller om man vill blanda det i riset. Om du blandar det i riset, vilket ger mer smak utav Gyokuro, tänk då på att använda pinnar för att liksom rita linjer i riset. På så vis undviker du att mosa riskornen och får därmed en vackrare anrättning och en mer njutbar konsistens.<br /><br />お食事をお楽しみください Smaklig måltid!<br /></div></div></div>Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/11179975948231567694noreply@blogger.com8tag:blogger.com,1999:blog-4769060492897215761.post-64530334460769072009-01-26T12:31:00.028+01:002009-02-10T22:58:07.814+01:00Gyokuro - Minnen från Japan och vinternjutning<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" style="FONT-FAMILY: verdana" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhwZbRILssRFfjgnY9nSyXp_ScDACyfWOsQaniH24w1m0ogL3MFgM3vxxkuSpqFq2qE4eJ7ZGt6wVlW_gLrwMuczpR3TyM_YXBdUlfe_OwJ4kd8SwgVTUmZxXwwRxxrfBGvOaRBwZ9Ogdg/s1600-h/ta+med+02.JPG"><span style="font-size:85%;"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5295590633058760994" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 300px; CURSOR: pointer; HEIGHT: 400px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhwZbRILssRFfjgnY9nSyXp_ScDACyfWOsQaniH24w1m0ogL3MFgM3vxxkuSpqFq2qE4eJ7ZGt6wVlW_gLrwMuczpR3TyM_YXBdUlfe_OwJ4kd8SwgVTUmZxXwwRxxrfBGvOaRBwZ9Ogdg/s400/ta+med+02.JPG" border="0" /></span></a><span style="font-size:85%;">
<br /><meta content="text/html; charset=utf-8" equiv="Content-Type"><meta content="Word.Document" name="ProgId"><meta content="Microsoft Word 12" name="Generator"><meta content="Microsoft Word 12" name="Originator"><link href="file:///C:%5CUsers%5CPer%5CAppData%5CLocal%5CTemp%5Cmsohtmlclip1%5C01%5Cclip_filelist.xml" rel="File-List"><link href="file:///C:%5CUsers%5CPer%5CAppData%5CLocal%5CTemp%5Cmsohtmlclip1%5C01%5Cclip_themedata.thmx" rel="themeData"><link href="file:///C:%5CUsers%5CPer%5CAppData%5CLocal%5CTemp%5Cmsohtmlclip1%5C01%5Cclip_colorschememapping.xml" rel="colorSchemeMapping"><style> <!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:"MS Mincho"; panose-1:2 2 6 9 4 2 5 8 3 4; mso-font-alt:"MS 明朝"; mso-font-charset:128; mso-generic-font-family:modern; mso-font-pitch:fixed; mso-font-signature:-536870145 1791491579 18 0 131231 0;} @font-face {font-family:"Cambria Math"; panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:roman; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:-1610611985 1107304683 0 0 159 0;} @font-face {font-family:"\@MS Mincho"; panose-1:2 2 6 9 4 2 5 8 3 4; mso-font-charset:128; mso-generic-font-family:modern; mso-font-pitch:fixed; mso-font-signature:-536870145 1791491579 18 0 131231 0;} @font-face {font-family:Verdana; panose-1:2 11 6 4 3 5 4 4 2 4; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:swiss; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:-1593833729 1073750107 16 0 415 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-unhide:no; mso-style-qformat:yes; mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman","serif"; mso-fareast-font-family:"MS Mincho";} .MsoChpDefault {mso-style-type:export-only; mso-default-props:yes; font-size:10.0pt; mso-ansi-font-size:10.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt; mso-fareast-font-family:"MS Mincho";} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> </style></span><span style="font-size:130%;"><span style="font-family:'Verdana','sans-serif';">Varje dryck har sina smakmässiga ytterligheter. Dessa befinner sig inte nödvändigtvis på ytterkanterna av en linjär skala men gemensamt för dem är att de tar smaken i sin genre till det allra yttersta. Inom såväl vin och öl som kaffe och choklad hittar man både de mer enkla smakerna och de mer avancerade. Dessa ytterligheter är extra passanda vid en provning eller om man vill unna sig själv något alldeles extra. Inom te hör Gyokuro (</span><span lang="JA" style="font-family:'MS Mincho';">玉露</span></span><span style="font-family:'Verdana','sans-serif';font-size:12;"><span style="font-size:130%;">på japanska, ungefär juvel och daggdroppe) till just denna kategori. Obetvivlat hör det även till en av den japanska tekonstens huvudnummer.</span> </span>
<br /><span style="font-size:85%;">
<br /></span><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;"><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiZA_j5ZTOhtmwLY8Tqry5KObXsR3cQa2USA_2pMLIQRKxIQXjzRjyB0WTwzbCR1_ivKPwxskwZicAAUHBS_5i0ESE2yESRAM9-GFZSKV5k6jdm0gCDlWpwuDqib4scWGcybzT85u_Lhiw/s1600-h/ta+med+03.JPG"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5295571630033101154" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 300px; CURSOR: pointer; HEIGHT: 400px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiZA_j5ZTOhtmwLY8Tqry5KObXsR3cQa2USA_2pMLIQRKxIQXjzRjyB0WTwzbCR1_ivKPwxskwZicAAUHBS_5i0ESE2yESRAM9-GFZSKV5k6jdm0gCDlWpwuDqib4scWGcybzT85u_Lhiw/s400/ta+med+03.JPG" border="0" /></a></span><span style="font-size:85%;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;">
<br /></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;">Det finns flera anledningar till detta men det är framförallt smaken som gör det så säreget. Teet besitter nämligen alla de för japanska teerna typiska egenskaper men i så mycket mer ymniga mängder. Exempel på detta är den subtila sötman man finner i ett Fukamushicha (</span><span lang="JA" style="font-size:85%;">深蒸し茶</span><span style="font-size:85%;">) eller Sencha (</span><span lang="JA" style="font-size:85%;">煎茶</span><span style="font-size:85%;">) av hög kvalitet som i Gyokuro är betydligt mer påtaglig. Växtligheten och umamitendenserna likaså. En annan ytterlighet är färgen. Som om inte ett Sencha var grönt nog är Gyokuro än grönare. Med andra ord en fröjd för såväl smaksinnena som ögat.</span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;">
<br /></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;"><?xml:namespace prefix = o /><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;">Hur kan alla dessa egenskaper få plats i något så litet som en kopp te? Förklaringen ligger i en alldeles särskild odlingsmetod. Tebuskarna som är ämnade för produktion av Gyokuro täcks nämligen över av stråtak (video finns på <a href="http://jp.youtube.com/watch?v=9RcjT9mVfKE">http://jp.youtube.com/watch?v=9RcjT9mVfKE</a>) ca 3 veckor före skörd och buskarna utsätts i och med detta för en ytterst sparsam mängd solljus vilken i sin tur ger avtryck på såväl synintryck som smaknyanser. Därtill plockas bara de yttersta tillika de mest smakrika bladen på buskarna varpå skörden blir avsevärt mindre än te i allmänhet.</span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;">
<br /></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;"><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgZ2Em7PbEPZ8E9oGbNK_8soxODFqJldE-uC66fev52JFfPAkRA9d91KQvnGhUOyALGmJSaJeELy7QHa9Qc2ndp61q0NdmYhT_ffg0jMjQjnNRZT3yd3nf3kgmqQa1MW7jLBfSNeXJw8g0/s1600-h/ta+med+04.JPG"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5295571631898158322" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 300px; CURSOR: pointer; HEIGHT: 400px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgZ2Em7PbEPZ8E9oGbNK_8soxODFqJldE-uC66fev52JFfPAkRA9d91KQvnGhUOyALGmJSaJeELy7QHa9Qc2ndp61q0NdmYhT_ffg0jMjQjnNRZT3yd3nf3kgmqQa1MW7jLBfSNeXJw8g0/s400/ta+med+04.JPG" border="0" /></a>
<br />Denna speciella odlingsmetod ger inte bara upphov till ett smakmässigt unikt te utan resulterar även i ett högre pris och därmed kan Gyokuro sägas vara något av en lyxvara. Därtill är det ett te som inte låter sig bryggas så lätt. Som allt annat skönt och gott i livet kräver det viss ömhet och uppmärksamhet för att det ska visa sig i all sin prakt. Bryggningsråden kan variera något beroende vilken teproducent som står bakom men gemensamt för alla teer som bär namnet Gyokuro är att de bryggs i betydligt lägre temperatur än övriga japanska teer. Man ska ner ända till 60°C för att inte bränna tebladen och omintetgöra smakupplevelsen. Således är Gyokuro ett te som dricks betydligt ljummare än vad de flesta är vana vid varför en del finner smakupplevelsen en smula märklig. För den som är van vid att dricka Sencha av högre kvalitet är inte steget så långt till ner till 60°C varför detta inte torde vara något hinder för njutningen.</span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;">
<br /></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;"><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhDuEvKUpOuypr7_4Ra-ek_M6hnXwgUjleoQcp8uls-bAImkJZrdoozHhleyyXwohR8QnZO-RY6-pRWt3ldME8-6wws9MRijE1t1uiOzxHC0dFuklj-sPv95E1ygKX9OVC_1kOGKBWZ2FQ/s1600-h/ta+med+05.JPG"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5295589067871848162" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; CURSOR: pointer; HEIGHT: 300px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhDuEvKUpOuypr7_4Ra-ek_M6hnXwgUjleoQcp8uls-bAImkJZrdoozHhleyyXwohR8QnZO-RY6-pRWt3ldME8-6wws9MRijE1t1uiOzxHC0dFuklj-sPv95E1ygKX9OVC_1kOGKBWZ2FQ/s400/ta+med+05.JPG" border="0" /></a></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;"><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhP6kShfwtwmCbpRwV7rRJ1LeszblJmOqmvuh0cTzO7V7DjUNngOeRZSox8vqIup8oFrzIsMO_gJJJWi13ZfZFCVGmbhaj963_T0T2-JjQ6eMrj057WH0Vd-61k1yYAozHtnlSVJD-hTyg/s1600-h/ta+med+06.JPG">
<br /></a></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;">
<br /></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;">Utöver den lägre temperaturen bryggs Gyokuro längre än de flesta andra japanska teerna. Här varierar rekommendationerna något men vanligast är att optimal längd ligger omkring 3 minuter. Dock finns det varianter som bör dras aningen längre eller kortare (så här långt i mitt rundvandrande har jag stött på råd ner till 2 minuter för vissa sorter och upp till 4 för andra från producenterna själva). Vill man göra teet 100 % rättvisa bör det också bryggas med en mindre Kyuusu (japansk tekanna) än för Sencha. De känsliga smaknyanserna gör sig nämligen bäst i små volymer. Brygger man Gyokuro i en normalstor ”svensk tekanna” med bomullssil eller dylikt kan man vara säker på att myckenheten i teet till stor del försvinner i sig självt. </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;">
<br /></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;">
<br /></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;"><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiXonRRidk2j2egg-1VEh6i8qJIHLGzgvjG9LEa9lsHhvOXhZ0dD9rsdHfGh4eH6mJWAyR9yeG_2FF-xlyvPnkFQjfgCho0GWDufl-b_nahkuw6ZyA1mppGfICSl8nMinMCvWYNhXdo9gQ/s1600-h/CIMG5146.JPG"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5295575461131345746" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; CURSOR: pointer; HEIGHT: 300px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiXonRRidk2j2egg-1VEh6i8qJIHLGzgvjG9LEa9lsHhvOXhZ0dD9rsdHfGh4eH6mJWAyR9yeG_2FF-xlyvPnkFQjfgCho0GWDufl-b_nahkuw6ZyA1mppGfICSl8nMinMCvWYNhXdo9gQ/s400/CIMG5146.JPG" border="0" /></a></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;">
<br /></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;">Just små tekannor är något som för övrigt återfinns även i den kinesiska tekonsten. I Kung Fu-seten är det inte ovanligt att Gaiwan (bryggdonen) har en klementins storlek och rör det sig om riktigt fina teer är de inte större än en valnöt. Vid ett tillfälle på ett tehus under min vistelse i Japan fick jag Gyokuro serverat från en kanna av just denna storlek. Jag minns att tebryggaren log ett listigt och välbelåtet leende i samband med att han bryggde mig en kopp av detta mycket speciella te. Mitt ansikte gav ett uttryck som troligen var fullt jämförbart med någon som väntade på Messias ankomst. Jag skulle för första gången i mitt liv smaka på detta omtalade te på plats i Japan och bryggt av ett proffs därtill, något jag längtat efter i flera år. När jag läppjade på teet kändes det som om jag smakat på något från en främmande planet. Aldrig i hela mitt liv hade jag fått en liknande smakupplevelse!</span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;">
<br /></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;">Aldrig har jag heller sedan dess åstadkommit en bryggning som kan jämföras med det jag upplevde då. Tebryggarens listiga leende och säkra energi var av den art som en konstnär emanerar vid bevittnandet av andras beundran av egna alster. En beundran som han förtjänar till tusen och en förmåga jag djupt önskar besitta och strävar hårt för att i framtiden uppnå.</span><span style="font-size:85%;">
<br /></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;">
<br /></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;"><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgiBMtPvM99w3-s4yd35DIAp60HVv4tBBoFHa-wqdcUQJITRoE3d0nVF2o4Pc7ORXsTMhEm6ro4madT3hEppw1U_o388F5yK-aUcUJ1hGTKNDp13fyGWgFjzgHSgdLj_ajXGj69YbRnm1A/s1600-h/ta+med+07.JPG"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5295572772038506978" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; CURSOR: pointer; HEIGHT: 300px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgiBMtPvM99w3-s4yd35DIAp60HVv4tBBoFHa-wqdcUQJITRoE3d0nVF2o4Pc7ORXsTMhEm6ro4madT3hEppw1U_o388F5yK-aUcUJ1hGTKNDp13fyGWgFjzgHSgdLj_ajXGj69YbRnm1A/s400/ta+med+07.JPG" border="0" /></a>
<br />Till dess kan jag dock glädja mina läsare med att jag har trots detta har lyckats brygga ett mycket gott Gyokuro och således har en hel del smakerfarenheter att delge er med. Låt oss därför fokusera på vad vi kan prestera för nuet. Den Gyokuro jag nu har i min ägo har sitt ursprung i Ageoshi som ligger i Saitama norr om Tokyo. Doften, till att börja med, kräver ingen övning och den påminner om ett djupångat Sencha om än måhända än rundare och fylligare.</span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;">
<br /></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;"><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhP6kShfwtwmCbpRwV7rRJ1LeszblJmOqmvuh0cTzO7V7DjUNngOeRZSox8vqIup8oFrzIsMO_gJJJWi13ZfZFCVGmbhaj963_T0T2-JjQ6eMrj057WH0Vd-61k1yYAozHtnlSVJD-hTyg/s1600-h/ta+med+06.JPG"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5295589067868784226" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; CURSOR: pointer; HEIGHT: 301px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhP6kShfwtwmCbpRwV7rRJ1LeszblJmOqmvuh0cTzO7V7DjUNngOeRZSox8vqIup8oFrzIsMO_gJJJWi13ZfZFCVGmbhaj963_T0T2-JjQ6eMrj057WH0Vd-61k1yYAozHtnlSVJD-hTyg/s400/ta+med+06.JPG" border="0" /></a></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;"><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhDuEvKUpOuypr7_4Ra-ek_M6hnXwgUjleoQcp8uls-bAImkJZrdoozHhleyyXwohR8QnZO-RY6-pRWt3ldME8-6wws9MRijE1t1uiOzxHC0dFuklj-sPv95E1ygKX9OVC_1kOGKBWZ2FQ/s1600-h/ta+med+05.JPG">
<br /></a></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;"><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjYjcnvMBCzHjNO_BlnNijoECeaW-9AqUXaB1BM91h2b7aHq0-dmJdewhD92r7dZBaT_OzpsNLzfjhugMU7_vL_WcB8VDE8XM5PaAuOcwv6x-NQ_PUsYhuXOtHKhdeZDuom4Vlb5M777LA/s1600-h/ta+med+05.JPG">
<br /></a></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;">Vid första bryggningen är myckenheten påtaglig. Teet är intensivt växtligt och färgen är ungefär så behagligt grön som något över huvudtaget kan bli. Teet är tjockt och grumligt och skiktar sig likt misosoppa. En påtaglig sötma, nyanser av spenat och umami samt en vissa tendenser till strävhet gör sig omedelbart påminda. Utöver detta uppstår en märklig känsla som gör upplevelsen till synnerligen unik. Teet växer i munnen likt en såpbubbla och expanderar till oanade höjder och det är nog här de utomjordiska tendenserna är som mest påtagliga. Teet är explosivt i sin smak men ändå inte starkt. Denna paradox cirkulerar i gommen enligt ett märkligt cykliskt mönster.</span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;"><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiH6GjKdcwGFO_tqgTOlKraJ3QAU0pQv0Tj3FY29UK68hxJUPJI3pJDkZqBBtus7USFY3Axgl7QYM0DmD4Vi_LBi2RJTHUumpq1NT3v_n7tGrpUpAMKCKD2LPb_JwIPTt5hTcXHyP8ze2k/s1600-h/ta+med+01.JPG">
<br /></a></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;">Vid andra bryggningen är smaken mer klar i konstrast till den första som måhända är den också en smula förvirrande. Beskan är nedtonad och sötman accentueras mer. Jag måste säga att jag tycker att andra bryggningen i vissa aspekter faktiskt lyckas överträffa den första även om vissa av de mest intressanta nyanserna tonats ner något. Detta är ovanligt för japanska teer då det ofta är första bryggningen som är det obestridliga huvudnumret och de påföljande mer ett eko av de intryck man redan erfarit. Men så hade inte smakupplevelsen varit komplett om man hade kortat ner det direkt till den andra. Här finns ett element av behagligt accepterande av förändringen. Det finns ingen sorg i att förlora den första bryggningen och ingen anledning att sakna något som förflutit ty trots dess storslagenhet står nya njutningar på glänt.
<br /></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;">
<br /></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;">Denna känsla förlängs vid tredje bryggningen då Gyokuro har blivit en lättare dryck som är sötaktig och med en påtaglig eftersmak. Precis vad som behövs efter de två första bryggningarna. Det är milt och behagligt och har en viss gräsig ton. Vid en fjärde bryggning är beskan nästan helt borta men paradoxalt nog inträder en viss strävhet. Sötman är allestädes närvarande. Detta fantastiska te orkar till och med en femte bryggning och vid detta laget påminner det mer om ett höstskördste, Bancha (</span><span lang="JA" style="font-size:85%;">番茶</span><span style="font-size:85%;">) men är ändå betydligt mildare.</span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;">
<br /></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;"><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgHlFmFwPbLDLK_Zkf2t5w3W6JCZmKEmpB4yNLFTgZxsoL5mJGGkaT7-RZxJl3_EqBbNhZh_PgOizoNfCY_OUwuYgfHYnwYr0zM9mxWesw1v3FDYOmsqPEheVkfMdEdQ3UZ1Wm1x2wR-6E/s1600-h/ta+med+08.JPG"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5295590117437623106" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 300px; CURSOR: pointer; HEIGHT: 400px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgHlFmFwPbLDLK_Zkf2t5w3W6JCZmKEmpB4yNLFTgZxsoL5mJGGkaT7-RZxJl3_EqBbNhZh_PgOizoNfCY_OUwuYgfHYnwYr0zM9mxWesw1v3FDYOmsqPEheVkfMdEdQ3UZ1Wm1x2wR-6E/s400/ta+med+08.JPG" border="0" /></a></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;">För att mina bryggningsråd ovan ska vara värdefulla bör ett par ord sägas om vattnets hårdhet. Själv använder jag alltid vattenfilter men inför denna recension och med tanke på teets kostnad samt att min vän i Tokyo bemödat sig med att skicka det till mig kände jag mig nödgad att prova att brygga med köpt källvatten. Det visade sig att det faktiskt hade effekt. Smaken blev klarare än när jag bryggde med egenfiltrerat vatten och vissa nyanser var mer benägna att göra sig till känna i detta fall. Dock fungerar det väl med filtrerat vatten också men det kan vara intressant att prova på om man nu går in för att brygga ett riktigt bra Gyokuro. Vad jag däremot starkt måste avråda från är vattenkokare med kalkavlagringar (för övrigt gäller detta generellt för te). Jag har provat detta med just Gyokuro (jag hoppas läsaren förstår att jag inte var hemma hos mig själv vid detta tillfälle) och förvisso blir det ett gott te men det saknar de delikata nyanser som man vill få ut av ett te man betalat så pass mycket för.</span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;">
<br /></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;"><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgURUVbxYzLabXXXsg8iK_VSW-VuG0nb8uV0mz_qWBkQkE0dfu9pFbVTfx8NQK9eRnzC1qYo0Y1trv7fPoMFb0w06FXWPf2UowO-WsbFzGLEWJ8xDLOdX2BhfE1PByAMIII6zs7Qg_X1Pc/s1600-h/ta+med+09.JPG"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5295592198550797586" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 299px; CURSOR: pointer; HEIGHT: 400px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgURUVbxYzLabXXXsg8iK_VSW-VuG0nb8uV0mz_qWBkQkE0dfu9pFbVTfx8NQK9eRnzC1qYo0Y1trv7fPoMFb0w06FXWPf2UowO-WsbFzGLEWJ8xDLOdX2BhfE1PByAMIII6zs7Qg_X1Pc/s400/ta+med+09.JPG" border="0" /></a></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;">
<br /></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;">Det senare leder oss in på teets kvalitet. Eftersom Gyokuro är ett så pass känt te är det något som de flesta butiker vill hushålla sig med men det finns ingen garanti för att teet är så mångsidigt som ovan beskrivit bara för att det bär namnet. Tyvärr kan man bara köpa och provbrygga för att ta reda på hur saken förhåller sig men vare sig man finner teet tilltalande eller inte bör man fråga sig om man upplevt något som liknar beskrivningen ovan. Om inte (och förutsatt att man bryggt det korrekt givetvis) finns möjligheten att teet är av otillräcklig kvalitet. En sak man bör försäkra sig vid inköpet är att teet verkligen kommer från Japan för det finns plagiat i omlopp och dessa är enligt min erfarenhet så långt av tämligen begränsad kvalitet.</span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;">
<br /></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;">För de som är ämnar brygga Gyokuro för eget bruk rekommenderar jag att förutom tipsen ovan även en titt på mitt inlägg från den 4 januari (<a href="http://perbrekell.blogspot.com/2009/01/s-brygger-du-gott-japanskt-te.html">http://perbrekell.blogspot.com/2009/01/s-brygger-du-gott-japanskt-te.html</a>). Bryggningstider och temperaturer varierar givetvis men hur man hanterar sin kyuusu och bryggningen i övrigt är i stort detsamma som för Sencha.</span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;">
<br /></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;">Jag önskar alla läsare en fortsatt njutningsfull och inspirationsrik vinter!
<br /></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;">
<br /></span></p><p class="MsoNormal" style="FONT-FAMILY: verdana"></p>
<br />Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/11179975948231567694noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-4769060492897215761.post-79461907866530221862009-01-25T23:26:00.007+01:002009-01-27T01:32:55.073+01:00Lästips på andra tebloggarJag är lyckligtvis inte den enda ute i etern med en passion för livselixiret te. Det finns andra bloggare där ute som på ett utmärkt vis bidrar till att förbättra tekulturen i landet och därmed banar väg för smakupplevelser av den mer storslagna arten. Och så är det ju en lycka att hitta personer med liknande intressen. Så vad kan jag bättre göra än att rekommendera dessa bloggar till de av mina läsare som bara inte kan få nog av ämnet te?<br /><br />En mycket extensiv blogg jag hittat kallas helt enkelt för ”Tebloggen” (<a href="http://www.tebloggen.blogspot.com/">http://www.tebloggen.blogspot.com/</a>). Bloggen har varit igång sedan mars 2007 och jag har framförallt imponerats av bredden inom ämnet kinesiska teer. Förutom ett otal recensioner och nyttig information i allmänhet verkar författaren även ha gjort en stor insats för att ändra tullreglerna kring te (se <a href="http://tebloggen.blogspot.com/2008/09/te-och-eu-revisited.html">http://tebloggen.blogspot.com/2008/09/te-och-eu-revisited.html</a>). Tydligen fick man fram till december 2008 föra in endast 100 g te till EU utan att ha behövt tulldeklarera. Även om jag har svårt att se att tulltjänstemännen på Kastrups flygplats (där jag brukar landa efter mina asiatiska sessioner) skulle bry sig om någon förde in mer än en förpackning med te finner jag det ha varit en mycket märklig lag. Numera kan man dock föra in te för värdet av så mycket som 430 € (förutsatt att man återvänder till unionen med flyg eller båt). Man skulle i och för sig kunna tillägga att det för en teentusiast inte är särskilt svårt att komma upp i den summan men till dags dato har jag själv för skral ekonomi för att kunna betraktas som en potentiell smugglare. Hursomhelst är höjningen ett stort framsteg och en eloge riktas härmed till bloggaren. Keep the good work up!<br /><br />En annan trevlig teblogg går under namnet ”Texter om te” (<a href="http://texter-om-te.blogspot.com/">http://texter-om-te.blogspot.com/</a>). Liksom bloggen ovan finns ett otal recensioner på teer och även en del om teutensilier, te i otippade kombinationer samt en del om besök vid diverse tehus och seminarier. Jag är särskilt förtjust i experimentlustan och den öppensinniga approachen. För övrigt vill jag rikta tacksamhet för länken till min egen blogg vilken jag lade märke till för ett par dagar sedan.<br /><br />Som sagt, för den som inte kan få nog av te rekommenderas att läsa vidare på ovan nämnda bloggar. Jag ber också om ursäkt till alla de utmärkta bloggförfattare som jag till dags dato inte har kännedom om. Jag ursäktar mig med att jag är relativt ny i etern och givetvis lovar jag att tipsa mina läsare om allt läsvärt jag hittar i framtiden. Och återigen, stor lycka att se människor där ute med delat intresse för denna underbara dryck. Väl mött!<br /><br />Jag känner på mig att den svenska tekulturen går en ljus framtid till mötes.Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/11179975948231567694noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-4769060492897215761.post-61278603048486990292009-01-18T19:34:00.012+01:002009-01-20T15:25:59.560+01:00Yamecha<p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;"><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhvXzmIHn6rzn4Mg9c3E0nzECDMUztYWDsJ5_wj5pED1xtNbfncGRpp3sP-TgP223st7wt37ufE2n3WCK251mkisD2gSfVraziUVgr8vPLonFcfIOG7_vsCjPvop7FAUBS-UNcCQ_bTC6E/s1600-h/Ta+med+3.JPG"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5292716434586609266" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; CURSOR: pointer; HEIGHT: 300px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhvXzmIHn6rzn4Mg9c3E0nzECDMUztYWDsJ5_wj5pED1xtNbfncGRpp3sP-TgP223st7wt37ufE2n3WCK251mkisD2gSfVraziUVgr8vPLonFcfIOG7_vsCjPvop7FAUBS-UNcCQ_bTC6E/s400/Ta+med+3.JPG" border="0" /></a></span></p><meta content="text/html; charset=utf-8" equiv="Content-Type"><meta content="Word.Document" name="ProgId"><meta content="Microsoft Word 12" name="Generator"><meta content="Microsoft Word 12" name="Originator"><style> <!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:"MS Mincho"; panose-1:2 2 6 9 4 2 5 8 3 4; mso-font-alt:"MS 明朝"; mso-font-charset:128; mso-generic-font-family:modern; mso-font-pitch:fixed; mso-font-signature:-536870145 1791491579 18 0 131231 0;} @font-face {font-family:"Cambria Math"; panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4; mso-font-charset:1; mso-generic-font-family:roman; mso-font-format:other; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:0 0 0 0 0 0;} @font-face {font-family:"\@MS Mincho"; panose-1:2 2 6 9 4 2 5 8 3 4; mso-font-charset:128; mso-generic-font-family:modern; mso-font-pitch:fixed; mso-font-signature:-536870145 1791491579 18 0 131231 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-unhide:no; mso-style-qformat:yes; mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman","serif"; mso-fareast-font-family:"MS Mincho";} .MsoChpDefault {mso-style-type:export-only; mso-default-props:yes; font-size:10.0pt; mso-ansi-font-size:10.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt; mso-fareast-font-family:"MS Mincho";} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> </style><span style="font-family:verdana;font-size:85%;"></span><span style="font-size:85%;">
<br />
<br /></span><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;">Äntligen får jag så chansen att skriva om ett utav de teer som jag tycker allra bäst om. Jag drar mig gärna för att utnämna någon särskilt tesort då det finns tusentals att välja mellan men just Yamecha (</span><span lang="JA" style="font-size:85%;">八女茶</span><span style="font-size:85%;">) är ett te som jag fastnat särskilt för och alltid försöker få tag på när jag eller någon i min bekantskapskrets är på väg till Japan. Det går nämligen inte att få tag i här i Sverige, åtminstone inte så vitt jag vet, och således gäller det att bunkra upp ordentligt när man har chansen. Vad är det då som är så speciellt med just Yamecha? Innan vi förlorar oss in i dess smak och doft tänkte jag berätta lite kort om teets ursprung. Yamecha kommer från området kring staden Fukuoka (</span><span lang="JA" style="font-size:85%;">福岡</span><span style="font-size:85%;">) beläget på ön Kyuushuu (</span><span lang="JA" style="font-size:85%;">九州</span><span style="font-size:85%;">) som är den mest sydvästligt belägna av landets fyra huvudöar. Bland japanska tedistrikt är troligen Uji (</span><span lang="JA" style="font-size:85%;">宇治</span><span style="font-size:85%;">) och Shizuoka (</span><span lang="JA" style="font-size:85%;">静岡</span><span style="font-size:85%;">) oftare omnämnda men Fukuoka är känt för just Yamecha som precis som de flesta andra japanska teer är en typ utav Sencha (</span><span lang="JA" style="font-size:85%;">煎茶</span><span style="font-size:85%;">), ångat te. Det som skiljer Yamecha från ett vanligt Sencha är att det ångas aningen längre. På så vis påminner det om Fukamushicha (</span><span lang="JA" style="font-size:85%;">深蒸し茶</span><span style="font-size:85%;">) som är djupångat men det har alltså sin egen grad av ångning. </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;">
<br /></span></p><span style="font-size:85%;">
<br /></span><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;">Det bryggs också i stort sett som Sencha så om du någon gång får tag på det är det bara att följa instruktionerna från blogginlägget från den 4 januari (<a href="http://perbrekell.blogspot.com/2009/01/s-brygger-du-gott-japanskt-te.html">http://perbrekell.blogspot.com/2009/01/s-brygger-du-gott-japanskt-te.html</a>) med den lilla justeringen att man sänker vattentemperaturen ner till ca 70°C. Jag föredrar själv att dra det ca 50 sekunder så aningen kortare än ett Sencha av medelkvalitet vilket kan bryggas under mellan 1-1,5 minut. Jag är fullt medveten om att det kan förefalla vara en överdrift att räkna sekunder på detta sätt men faktum är att det spelar stor roll för väl man lyckas med sin tekopp. När jag själv brygger te är det sällan jag uppnår hundraprocentigt resultat. Precis som skådespelare och atleter strävar efter perfektion i sin konst är det också svårt att få till riktigt gott te. Dock är det relativt enkelt att uppnå nittioprocentigt resultat efter en del övning så misströsta inte om du är nybörjare.
<br /></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;">
<br /></span><span style="font-size:85%;"></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;"><?xml:namespace prefix = o /><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;">Hur som helst upplevde jag det som ett kärt återseende när jag efter att ha öppnat min japanska julklapp (<a href="http://perbrekell.blogspot.com/2009/01/akemashite-omedetou-gozaimasu-gott-nytt.html">http://perbrekell.blogspot.com/2009/01/akemashite-omedetou-gozaimasu-gott-nytt.html</a>) fick syn på Yamecha. Jag kan erkänna att japanskt te är något jag har ett i stort sett osläckligt begär till och i synnerhet Yamecha tillhör de delikatteser som jag har svårt att motstå. Bara doften är sensationell. Vid öppnandet av förpackningen slås man av den friska förnimmelsen av kompakt grönska, genomträngande men ändå mild, fyllig och intensiv. Det är en mycket speciell doft och önskar så att man kunde köpa doftboxar eller något i den stilen med doften av just detta te. Bara doften får framtid och dåtid att hastigt avdunsta och ett behagligt nu uppstår med endast doften och jag närvarande. Här får man dock en hint om skönhetens förgänglighet för gör man misstaget att stå och dofta för länge förlorar teet snart sin aromatiska lyster. Dock gör det sig än bättre som bryggd dryck så upplevelserna tar lyckligtvis inte slut vid detta stadium.</span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;">
<br /></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;">Något av det mest fantastiska av upplevelser när man dricker japanskt te är känslan av att bli renad. Kanske är det delvis av denna anledning jag föredrar denna dryck framför allt annat. Alkoholhaltiga drycker ger en till en början behaglig ruskänsla men övergår snart i vinglighet (eller bakfylla om man tog i alltför mycket). Drycker med mjölk gör en mätt, kaffe finner jag för starkt och vatten är helt enkelt för tråkigt. Japanskt te dock skapar klarhet och skärpa och inger en känsla av att man verkligen känner sig renad invärtes. Just Yamecha har förmågan att väcka denna typ av känslor som allra bäst. Smaken är mycket rik på umami, det nästan växer i munnen i sin utomordentliga rundhet, sötma finns representerat och trots att det är så rikt på smak är det milt och behagligt. Det är ingen utav smaknyanserna som tränger sig på i Yamecha utan harmoni råder mellan de olika elementen. Teet har ingen kryddighet eller överdriven sötma men dock har den en subtil elegans som gör det föremål för smakmässig dyrkan. Efter en kopp förnimmer man också en sällsam känsla på tungan och gommen. Det är som att det vibrerar eller kittlar lite lätt och om någon kemist läser detta vid tillfälle skulle jag vara mycket intresserad av vad det är för komponent i tebladen som ger upphov till denna känsla. Även tänderna renas och man märker tydligt att beläggning försvinner. </span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;">
<br /></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;">
<br /></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;"><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjgG3pLHiFfE1WL-T-2UEt6msJcDjYwdcqBQMj8m8F_l69X9gy9nDXWg3F7ZchYjW_Y9J0YuFi-RWoN8hF3bJe7tG831u8b5q5QXpEcdBq896PuTexS22qjqrBqMJdNucxWdPFTMKq5t1k/s1600-h/ta+med+22.JPG"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5292718313025154626" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; CURSOR: pointer; HEIGHT: 326px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjgG3pLHiFfE1WL-T-2UEt6msJcDjYwdcqBQMj8m8F_l69X9gy9nDXWg3F7ZchYjW_Y9J0YuFi-RWoN8hF3bJe7tG831u8b5q5QXpEcdBq896PuTexS22qjqrBqMJdNucxWdPFTMKq5t1k/s400/ta+med+22.JPG" border="0" /></a></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;">
<br /></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;">
<br /></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;">Vid andra bryggningen påminns jag åter om teets matighet. Japanskt te av hög kvalitet ger ofta en grumlig dryck med djup grön färg. Lustigt nog skiktas det i sin grumlighet då det stått ett par sekunder och beter sig därmed precis som misosoppan, en annan kulinarisk skatt från den uppåtgående solens rike. Färgen är intensivt grön och det känns nästan som att man har all natur och grönska koncentrerat i sin lilla kopp. Smaken på andra bryggningen är något mindre aromatisk, något som jag upplever vanligt för japanska teer. Här skiljer de sig från grannlandet tillika dryckens ursprungsland Kina vars teer ofta smakar bättre vid en andra eller tredje bryggning. Det sagt är smaken på andra bryggningen långt ifrån fy skam. Det smakar som ett Sencha av medelkvalitet helt enkelt. Denna metamorfos fortsätter genom kommande bryggningar. Vid en fjärde bryggning påminner teet mer om ett höstskördste, eller Bancha (</span><span lang="JA" style="font-size:85%;">番茶</span><span style="font-size:85%;">). Med andra ord verkar tebladen från tidigare säsong lustigt nog innehålla allt vad komma skall smakmässigt under året medan de senare tycks ha tappat den mångfacetterade lyster som utvinns ur en första bryggning av ett te som Yamecha. Måhända beror detta på att de tidigare skördade teerna koncentrerats i näring och smakinnehåll under vinterlovet, japanska tebuskar vilar nämligen under de kallaste månaderna.</span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;">
<br /></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;"><o:p></o:p></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;">En intressant egenskap som förstärks något vid andra och tredje bryggningen är sötman eller måhända förhåller det sig kanske så att sötman dröjer sig kvar medan de övriga aromerna flyter bort. Vare sig det berodde på att scenen tömdes på aktörer och aktriser eller att någon utav dem fick ökat fokus blir effekten just en mer kännbar sötma. En viss gräsighet infinner sig också till skillnad från den första bryggningen i vilken om man nu ska ta grönsaksreferenser till hjälp snarare har en ton av spenat eller gurka. Just den senare av dessa två observationer är jag skyldig deltagarna ur min senaste teprovning så ett tack till er för expanderandet av vokabulären. Att beskriva smaken av japanskt te är något av det svåraste man kan göra eftersom västerländsk matlagning och dryck i stort saknar de nyanser som är framträdande. Bara behovet av att använda det japanska låneordet umami illustrerar detta tydligt. Med andra ord riskerar man att använda sig av inte så få cirkulära definitioner. I och för sig tappar inte drycken i värde till följd av bristande beskrivningsförmåga utan smakupplevelsen står sig som bäst utan påklistrade ord. Ord kan dock väcka inspiration och lust så efter allt skrivande känner jag att det börjar bli dags att återigen koka upp vatten för ytterligare en omgång av Yamecha. Behöver jag lägga till att jag varmt rekommenderar detta te om du någon gång lyckas få tag på det?
<br /></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;">
<br /></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;">
<br /></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;"><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" style="FONT-FAMILY: verdana" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjNJyf52xaqZUeBo_4EAy8Sr_eqjEpQr769YAinmtxeoM-MN6ikCzwpihtDVmfaA4Q3znafRwlK2xMgCtl9cIOz6Ms-VnQsJc3Llm-lFjUdxCfP09WhuZAwgMB1Ag39uF3H4O3KUNjJu3w/s1600-h/ta+med.JPG"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5292716423722510322" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 300px; CURSOR: pointer; HEIGHT: 400px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjNJyf52xaqZUeBo_4EAy8Sr_eqjEpQr769YAinmtxeoM-MN6ikCzwpihtDVmfaA4Q3znafRwlK2xMgCtl9cIOz6Ms-VnQsJc3Llm-lFjUdxCfP09WhuZAwgMB1Ag39uF3H4O3KUNjJu3w/s400/ta+med.JPG" border="0" /></a></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;">
<br /></span></p><p class="MsoNormal" style="font-family:verdana;"><span style="font-size:85%;"><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhvXzmIHn6rzn4Mg9c3E0nzECDMUztYWDsJ5_wj5pED1xtNbfncGRpp3sP-TgP223st7wt37ufE2n3WCK251mkisD2gSfVraziUVgr8vPLonFcfIOG7_vsCjPvop7FAUBS-UNcCQ_bTC6E/s1600-h/Ta+med+3.JPG">
<br /></a></span></p>Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/11179975948231567694noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-4769060492897215761.post-37312587936231914112009-01-14T03:04:00.008+01:002009-01-14T03:25:51.921+01:00Demonstration av Japanskt te på Tentoya den 7 februari<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgcqxDeSAVr2N2G63Ax410ARnCUkL73kaOQLNVdlsYSMGODv4pXeZfwbc917R-f4by2pCfXXoDVnX6RFLsTL5etkbEwzZ7H7c8sWNnQwK7nKcFSW7fJj6CH9BAW79qGx-FYnKUcktDUxik/s1600-h/600x402-2004032300003.jpg"><img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 400px; height: 268px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgcqxDeSAVr2N2G63Ax410ARnCUkL73kaOQLNVdlsYSMGODv4pXeZfwbc917R-f4by2pCfXXoDVnX6RFLsTL5etkbEwzZ7H7c8sWNnQwK7nKcFSW7fJj6CH9BAW79qGx-FYnKUcktDUxik/s400/600x402-2004032300003.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5290968097587691634" border="0" /></a><br />För er som sedan innan eller i och med bloggen blivit nyfikna på japanskt te kan jag ge det glädjande beskedet att en demonstration är möjlig att bevittna den 7 februari i den japanska butiken Tentoya (se bild) vid Lilla Torg i Malmö. Som om inte det räckte kommer föreståndarinnan Kanae Hamai sin tur att presentera en del japansk konfektyr. Med andra ord är det något som Japanfantasten bara inte får missa. Det hela varar mellan klockan 1300 och 1430 och under tidens gång bjuds det på te och därtill utlovas givetvis ett härligt virrvarr av japanska och svenska. Teet som kommer att användas är Sencha Yukimi (煎茶ゆきみ) som nyligen anlänt till Five o’ Clock Tehandel för försäljning. Det är ett Sencha av den djupångade varianten, även kallat Fukamushicha (深蒸し茶) som är mer aromrikt och fylligt till smaken (mer om detta te dyker upp på bloggen inom kort).<br /><br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi5smVyS5wDrYxUCOsvMo-UsaW8gXD4hmmmqooKw2ieKFBbhWo0KAq49VOefadxEiccswXiDfucmDZX5HbPf4K-WGwJsTyG7Yl4GZgba_VAkMwzyIxofwdhJdZ-LMcL4Wbhl0RPgVmTIqI/s1600-h/ta+med+3.JPG"><img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 400px; height: 300px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi5smVyS5wDrYxUCOsvMo-UsaW8gXD4hmmmqooKw2ieKFBbhWo0KAq49VOefadxEiccswXiDfucmDZX5HbPf4K-WGwJsTyG7Yl4GZgba_VAkMwzyIxofwdhJdZ-LMcL4Wbhl0RPgVmTIqI/s400/ta+med+3.JPG" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5290967425777022178" border="0" /></a><br /><br />För er som är bortresta, bor långt borta eller av någon annan anledning inte kan närvara under tiden ovan rekommenderar jag mitt förförra inlägg i vilket jag utförligt beskriver vad jag lärde mig i Japan angående bryggningsmetoder (<a href="http://perbrekell.blogspot.com/2009/01/s-brygger-du-gott-japanskt-te.html">http://perbrekell.blogspot.com/2009/01/s-brygger-du-gott-japanskt-te.html</a>). Annars dyker det förhoppningsvis upp nya tillfällen och jag kommer givetvis att notifiera detta på bloggen i så fall. Innan jag avslutar vill jag också varmt rekommendera Tentoya där man kan botanisera bland såväl miso, nori, umeboshi och fisk som matchachoklad samt annat mycket spännande. Kanae Hamai, som annars även håller kurser i japansk matlagning hjälper den vilsne att navigera sig fram bland de kulinariska skatterna från hennes hemland.<br /><br />Så slutligen till vägbeskrivningen. Tentoya hittar du på Engelbrektsgatan 6 precis bakom Lilla Torg (se länk nedan). Vi önskar alla hjärtligt välkomna till detta tillfälle!<br /><br />二月七日にてんとうやへようこそ!<br /><a href="http://maps.google.se/maps?hl=sv&q=engelbrektsgatan+6+malm%C3%B6&um=1&ie=UTF-8&split=0&sa=X&oi=geocode_result&resnum=1&ct=title"><br />http://maps.google.se/maps?hl=sv&q=engelbrektsgatan+6+malm%C3%B6&um=1&ie=UTF-8&split=0&sa=X&oi=geocode_result&resnum=1&ct=title</a>Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/11179975948231567694noreply@blogger.com6tag:blogger.com,1999:blog-4769060492897215761.post-29762884063935380342009-01-04T00:57:00.030+01:002009-01-04T18:01:16.814+01:00Så brygger du gott japanskt te<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiT7YztScAGnUzIelnUmFm8iQzHN6bmvWWmdzTtq7hU2ThGpbCzL7HD66-SYrTCSkL5mUxuhQhVWsYfb0Lh4b83wegPVguO-xeIn189qkCq3JTPJqsdfkF0fQ3SSDKy7_lVf3NXikwGu3A/s1600-h/20090103-13.JPG"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5287244612382602178" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; HEIGHT: 300px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiT7YztScAGnUzIelnUmFm8iQzHN6bmvWWmdzTtq7hU2ThGpbCzL7HD66-SYrTCSkL5mUxuhQhVWsYfb0Lh4b83wegPVguO-xeIn189qkCq3JTPJqsdfkF0fQ3SSDKy7_lVf3NXikwGu3A/s400/20090103-13.JPG" border="0" /></a>Äntligen kommer så det utlovade inlägget om bryggteknik för japanskt te, eller rättare sagt den typ av japanskt te som kallas för Sencha (煎茶) samt dess närmaste släktingar. Följande bryggningsinstruktioner kommer således att vara någorlunda applicerbara på de flesta japanska teer du stöter på. Undantaget är framförallt matcha (抹茶), te i pulverform som används i den japanska teceremonin och numera även i diverse matlagning och bak. Detta behöver på grund av dess särskilda beskaffning bryggas på ett sätt som skiljer sig så avsevärt från bladte och får av den anledningen lämnas till ett framtida inlägg. Nedanstående instruktioner ger med andra ord inte någon inblick i den japanska teceremonin Chanoyu (茶の湯) utan alltså hur man tillagar gott Sencha.<br /><div><div><div><div><div><div><div><div><div><div><div><div><div><div><div><div><div><div><div><div><div><div><div><div><div><div><div><br />Jag märkte när jag redigerade detta inlägget att det blev en smula långt och med hänsyn till gemene mans livspussel har jag därför valt att inleda med en kort instruktion i sex steg som är enkel att följa. Dock kanske det uppstår en hel del frågor om varför man utför de olika stegen och för den nyfikna är det således bara att läsa vidare av epiken som följer. Jag rekommenderar det varmt eftersom många utav tipsen som följer på sexstegsprocessen också är av stor betydelse för en lyckad kopp te. Så till saken!<br /></div><br />1. Koka upp vatten.<br /><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgwU-3k6VIFeBD9pfjxGMR8d1bQZeRZYWtGCgo1lyBeJVkPdIeQRvfdf0PSQbUkqFoZoaag0o1vFnU47n_3C3cECDPqrywyF-2gcWusygu4Z91itGeKKGr7q1rBLwtYz5d2H0MBsp0xZG4/s1600-h/20090103-5.JPG"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5287244189439652626" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; HEIGHT: 300px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgwU-3k6VIFeBD9pfjxGMR8d1bQZeRZYWtGCgo1lyBeJVkPdIeQRvfdf0PSQbUkqFoZoaag0o1vFnU47n_3C3cECDPqrywyF-2gcWusygu4Z91itGeKKGr7q1rBLwtYz5d2H0MBsp0xZG4/s400/20090103-5.JPG" border="0" /></a><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgzIEG6bAEtsusPw_DRi1rXUX_RPzV80FuubI3gKPiuc5OBHiABO8kWYMXUaFcMBQn5jYVhqSTcOmCxdcVjlikMsGFjSErDo8pr6uKVknTnc6oHnLzLw4JvL0OLlUgdwRpfYWacBdEu590/s1600-h/20090103-4.JPG"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5287252168776451762" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; CURSOR: pointer; HEIGHT: 300px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgzIEG6bAEtsusPw_DRi1rXUX_RPzV80FuubI3gKPiuc5OBHiABO8kWYMXUaFcMBQn5jYVhqSTcOmCxdcVjlikMsGFjSErDo8pr6uKVknTnc6oHnLzLw4JvL0OLlUgdwRpfYWacBdEu590/s400/20090103-4.JPG" border="0" /></a><br /><br /><div>2. Häll upp det kokade vattnet i en tom Kyuusu (急須), japansk tekanna. Låt stå en stund för att sedan hälla vattnet från Kyuusun till kopparna. I denna process förvärms kanna och kopp vilket förhindrar hastigt temperaturfall vid bryggningen senare samt hjälper till att hålla teet varmt. Vänta en stund tills vattnet i kopparna svalnat en aning. När kopparna är så varma att de inte direkt bränns men ändå känns obehagliga att hålla i under längre tid är vattnet ca 80°C vilket är lagom för ett Sencha av medelkvalitet. </div><br /><div></div><br /><div></div><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjIVQPEnYeCbNIE2Y9XJURUcm4tp4we-rjeeTfNcA9qLC4o7FgEUrzeRyW-swOdwVW5SSFMRln7Id7ocGAIcnSxf3Q0vfZf6FWczHuAV06wfzZJCennbHp-mnkcstVSn9IECpq9up5u9Qc/s1600-h/IMG_0817.JPG"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5287245527408893266" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; CURSOR: pointer; HEIGHT: 300px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjIVQPEnYeCbNIE2Y9XJURUcm4tp4we-rjeeTfNcA9qLC4o7FgEUrzeRyW-swOdwVW5SSFMRln7Id7ocGAIcnSxf3Q0vfZf6FWczHuAV06wfzZJCennbHp-mnkcstVSn9IECpq9up5u9Qc/s400/IMG_0817.JPG" border="0" /></a><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh12qnvGVgdDF1xXqYR24X2VnFcHQD177oaxHyAmD9W8xsG_2WId_ykxmPi_tQyVyF2m0FWkbQGqbxxLsnrYPlsHXcXslFy9YzKcEayeAYr_SoGG5dMadvUexqmFIkID9FpElKayO4ZzP0/s1600-h/20090103-7.JPG"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5287244429115203522" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; HEIGHT: 300px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh12qnvGVgdDF1xXqYR24X2VnFcHQD177oaxHyAmD9W8xsG_2WId_ykxmPi_tQyVyF2m0FWkbQGqbxxLsnrYPlsHXcXslFy9YzKcEayeAYr_SoGG5dMadvUexqmFIkID9FpElKayO4ZzP0/s400/20090103-7.JPG" border="0" /></a><br /><div><br />3. När optimal temperatur uppstått enligt ovan ska bladen läggas i kannan. Ca 5 g brukar vara lagom för en normalstor Kyuusu (ca 3-4 dl). Häll sedan vattnet från kopparna ner i kannan.<br /><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjfJI7GWitHuVnYH-8E_thnKr1p0C7p1F2ZWgnZm8G5Qw4JJ3RSJqs6bytDshhV9Gw-3S56G6-Y2B2kKUN6uFaUOy_HmDFcjU3nIMyWiB1nwF8qU5vJKBvJLZfapifU9Ckw3rAZiHCi2mY/s1600-h/20090103-8.JPG"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5287244431721505970" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; HEIGHT: 300px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjfJI7GWitHuVnYH-8E_thnKr1p0C7p1F2ZWgnZm8G5Qw4JJ3RSJqs6bytDshhV9Gw-3S56G6-Y2B2kKUN6uFaUOy_HmDFcjU3nIMyWiB1nwF8qU5vJKBvJLZfapifU9Ckw3rAZiHCi2mY/s400/20090103-8.JPG" border="0" /></a><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiLE-RV7nfKtcdCcntcm9Yvlu0Fb0tbJ7lb8qTzF0M7R5wxbCVaYS_emZVkwbacvg5MIejP8QQfpuKgktwoRSFjr2ixX9tEoToV8W88RbwbdcHDUxImdK9ky_8bRt6sC6B7KabyTL9txRE/s1600-h/20090103-10.JPG"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5287244451039760162" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; HEIGHT: 300px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiLE-RV7nfKtcdCcntcm9Yvlu0Fb0tbJ7lb8qTzF0M7R5wxbCVaYS_emZVkwbacvg5MIejP8QQfpuKgktwoRSFjr2ixX9tEoToV8W88RbwbdcHDUxImdK9ky_8bRt6sC6B7KabyTL9txRE/s400/20090103-10.JPG" border="0" /></a><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEinA3CBX-pUPN2m_X386Rdf1FoyUD9oc6lIuqOhzGntOmVP0he0tTfTQEffgnuEGxWAZGolkqQK1y1zfA9EJM731qD5-OeZp9lUJB9V__BWiWHzX3KGQdW9CdI3OTrq6TXXORE7MFSDA60/s1600-h/20090103-9.JPG"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5287244441859901698" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; HEIGHT: 300px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEinA3CBX-pUPN2m_X386Rdf1FoyUD9oc6lIuqOhzGntOmVP0he0tTfTQEffgnuEGxWAZGolkqQK1y1zfA9EJM731qD5-OeZp9lUJB9V__BWiWHzX3KGQdW9CdI3OTrq6TXXORE7MFSDA60/s400/20090103-9.JPG" border="0" /></a><br />4. Sätt på locket och snurra kannan ett par varv med hjälp av sidohandtaget. Låt dra i ca 1 minut. Under de sista sekunderna av denna minut snurras kannan ett par varv igen så att bladen får virvla runt ordentligt och därmed avge så mycket smak som möjligt.<br /><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi2qktS8_7gvv5oiZIyhQiqkP1RQVxyymoH_4h17l62BAmhBsZ1cvfYFPAlMf8saaLBsFA0gRIUIkeLSzekMeCZBo_H05SO1Q7GRF__eqRDTAgxEUiqf61YNmPAi4oRTbT36FJfUVef7xI/s1600-h/20090103-11.JPG"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5287244594757933922" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; HEIGHT: 364px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi2qktS8_7gvv5oiZIyhQiqkP1RQVxyymoH_4h17l62BAmhBsZ1cvfYFPAlMf8saaLBsFA0gRIUIkeLSzekMeCZBo_H05SO1Q7GRF__eqRDTAgxEUiqf61YNmPAi4oRTbT36FJfUVef7xI/s400/20090103-11.JPG" border="0" /></a><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEihDHx3p_2jkGQmda-X0EGtcRR77uCrqqFeIc0n5WE9brlxZOxt23T2YHa-I367MRslLWNldBM1kWvaa8bOQyCsmPkOX1kFRllWZt1fb4Hllm7uQ8_6PZye3hyphenhyphenEkZJ5p-0tM74xG6XZpXY/s1600-h/20090103-12.JPG"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5287244604481397810" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 300px; HEIGHT: 400px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEihDHx3p_2jkGQmda-X0EGtcRR77uCrqqFeIc0n5WE9brlxZOxt23T2YHa-I367MRslLWNldBM1kWvaa8bOQyCsmPkOX1kFRllWZt1fb4Hllm7uQ8_6PZye3hyphenhyphenEkZJ5p-0tM74xG6XZpXY/s400/20090103-12.JPG" border="0" /></a><br />5. Servera i kopparna. Tänk på att hälla lite i taget i varje kopp så att du inte fyller den ena koppen först och sedan den andra. Bryggningsutvecklingen är så snabb i detta skede att det i så fall skulle resultera i två olika koppar te! Kom också ihåg att tömma tekannan ordentligt. Låt<br />varenda droppe bli upphälld.<br /><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiT7YztScAGnUzIelnUmFm8iQzHN6bmvWWmdzTtq7hU2ThGpbCzL7HD66-SYrTCSkL5mUxuhQhVWsYfb0Lh4b83wegPVguO-xeIn189qkCq3JTPJqsdfkF0fQ3SSDKy7_lVf3NXikwGu3A/s1600-h/20090103-13.JPG"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5287244612382602178" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; HEIGHT: 300px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiT7YztScAGnUzIelnUmFm8iQzHN6bmvWWmdzTtq7hU2ThGpbCzL7HD66-SYrTCSkL5mUxuhQhVWsYfb0Lh4b83wegPVguO-xeIn189qkCq3JTPJqsdfkF0fQ3SSDKy7_lVf3NXikwGu3A/s400/20090103-13.JPG" border="0" /></a><br />6. Drick och njut!<br /><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgO-BPb5NouBIDROyjejNRvNxC8k59wZA3aTDf_IWVaLGA-XfzJtMnRSOmNWSZO5OJIBK6xMpByGHyeJqkEegemdMfVEP_u7oqD5DzlVD68aaTdmlpJbM6zJD9tveOBe75k9nHGTKXRoJ8/s1600-h/20090103-1.JPG"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5287244157227077762" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; HEIGHT: 279px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgO-BPb5NouBIDROyjejNRvNxC8k59wZA3aTDf_IWVaLGA-XfzJtMnRSOmNWSZO5OJIBK6xMpByGHyeJqkEegemdMfVEP_u7oqD5DzlVD68aaTdmlpJbM6zJD9tveOBe75k9nHGTKXRoJ8/s400/20090103-1.JPG" border="0" /></a><br />Så till detaljerna. För att lyckas med Sencha på ett bra sätt kan jag inte nog rekommendera införskaffandet av den ovan nämnda japanska typen av tekanna eller Kyuusu (急須) som den heter. En Kyuusu känns lätt igen på dess relativt småskaliga storlek, samt det karakteristiska sidohandtaget (se bilder). Att det är så viktigt med rätt tekanna finns det flera anledningar till. Först och främst så lagas japanskt te bäst i små kvantiteter. En Kyuusu rymmer oftast inte mer än 4 dl och det är inte alls ovanligt att de är mindre än så. Vi svenskar som är vana vid att brygga te i ganska rejäla kannor om över litern frågar oss då givetvis: Varför så småttigt? Jag vill ju dricka mycket te.<br /><br />Det finns fler svar på frågan ovan och för den som är någorlunda bekant med japanskt te ter de sig i det närmaste självklara. Det förhåller sig nämligen så att smaken på japanskt te förändras över tid och då även så när man avlägsnat bladen. Med andra ord bör japanskt te serveras direkt efter bryggning och inte stå färdigbryggt i en stor kanna på bordet för senare påfyllning av kopparna. Vidare brygger man också japanskt te i flera omgångar, ofta tre och ibland till och med flera varför det faktiskt är ganska lagom med en kanna som rymmer 4 dl. För eget bruk använder jag en som rymmer ca 3 dl vilket innebär att man brygger närmare litern i händelse av att man brygger det tre gånger och en liter är ju trots allt en hel del te.<br /><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi_1oqTY_63I1RwBdUzoajc9-GylVTiy3MYyfMWn767g1MUgRxam8zeQc5vitbc-O48VFKnIqghnQCdjGLYB1eJVX1_kkdJ9UA47vyngAw1QjEWMOF2iIhkINITtUwC1D5I70OFblVetXI/s1600-h/20090103-3.JPG"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5287244172211646546" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; HEIGHT: 300px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi_1oqTY_63I1RwBdUzoajc9-GylVTiy3MYyfMWn767g1MUgRxam8zeQc5vitbc-O48VFKnIqghnQCdjGLYB1eJVX1_kkdJ9UA47vyngAw1QjEWMOF2iIhkINITtUwC1D5I70OFblVetXI/s400/20090103-3.JPG" border="0" /></a><br />En Kyuusu har andra finesser utöver sin ändamålsenliga storlek. Japanskt te brukar vanligen bestå av rätt så små, hackade blad vilka absorberar en hel del vatten och därmed sväller avsevärt. Således utgör den alltför vanliga teklämman och likaså givetvis tekulan en omaka, för att inte säga illa partner för japanskt te. Klämmorna stänger in teet och låter därmed inte dess arom utvecklas till fullo. Annat är det med en Kyuusu. Bladen läggs löst i kannan och får virvla runt under bryggningen. Här kommer även sidohandtaget till sin rätt. Som ovan beskrivet snurras kannan ett par varv i början och slutet av bryggningen och följden blir att tebladen exponeras så mycket som möjligt för det heta vattnet. I och med detta belönar teet dig med dess fulla aromatiska kapacitet. För den som tycker att det är för omständligt att köpa ny kanna endast för detta ändamål kan rådet ges att man använder en så stor sil som möjligt. Man ska dock inte förvänta sig hundraprocentigt resultat om man väljer att göra på detta vis. Vidare måste man också tänka på att i så fall inte använda en sil som använts för smaksatt te då dessa aromer ”färgar av sig” i silen och skadar rena teer. Ska man vara helt konsekvent är det till och med att föredra att ha särskilda kannor även för olika typer av rena teer. Teer som t ex Houjicha (焙じ茶) avger aromer som dröjer sig kvar i kannan ett par bryggningar framåt vilket inte direkt kan sägas vara optimalt för bryggandet av Sencha som är ett lite mer subtilt te.<br /><br />Så ett par ord om vattentemperaturen. Japanskt te är extremt temperaturkänsligt och för höga bryggningstemperaturer gör att mången nyfiken upplever att japanskt te knappast är värt sitt pris. Ska man verkligen behöva betala så mycket för en besk, gräsig dryck som inte smakar särskilt mycket? Nej, givetvis inte men japanskt te kan vara betydligt bättre än så. Vattentemperaturen spelar enorm roll för en lyckad bryggning. Låt dock inte detta hinder avskräcka dig. De flesta japanska teer går bra att brygga på 70-80°C varmt vatten så följer man bara denna riktlinje brukar man klara sig rätt så bra. Värt att notera är också att man i Japan kokar upp vattnet först för att sedan låta det svalna till skillnad från många kinesiska bryggmetoder i vilka man aldrig låter det koka upp till fullo utan slår på vattnet på bladen då det precis börjar bubbla. Tyvärr kan jag inte här ge mer exakta tips än så här. Detta beror på att olika tesorter har olika temperaturkrav. Detsamma gäller givetvis för bryggningstider. Det kan tyckas vara en god idé att höra sig för i butiken angående just det te man har köpt. Tyvärr säger erfarenheten dock att det inte alltid resulterar i de bästa tipsen. Kanske mynnar tankegången ut i att man får lita lite på sig själv trots allt. Rätt bryggning resulterar i en rund, mild, fyllig smak och därtill en intensiv doft om det är ett te av hög kvalitet. Fel bryggt blir smaken platt, fadd, avslagen och bitter så det är relativt enkelt att veta ifall man utfört proceduren någorlunda korrekt. Upplever man att detta påstående kommer från någon som förefaller vara lite väl miljöskadad och tappat kontakten med verkligheten är kanske en demonstration det effektivaste sättet att bekanta sig med det korrekta sättet att brygga teet på. Bor du i Malmöområdet står jag gärna till tjänst. I annat fall finns det en hel del information på Internet. Förutom teproducenternas egna hemsidor (som om man har tur även finns i engelsk variant) existerar en del forum och bloggar och eftersom dessa reglerar och förbättrar varandra hela tiden fungerar ofta tipsen bättre än råden från en del teaffärer eftersom kunskapen till dags datum är en smula bristfällig (sorgligt men sant).<br /><br />För att göra instruktionen komplett bör en hel del strålkastarljus riktas på bryggningstiden. Det är nämligen så att japanska teer ytterst sällan bryggs längre än ca 1-1,5 minut. Detta är givetvis vansinnigt kontraintuitivt för västerlänningar som snarare är vana vid rekommendationer på 3-5 minuter. Här får man hålla i minnet att japanskt te är något helt annat än sina släktingar från övriga delar av den teproducerande världen. Japanskt grönt te ångas nämligen vid produktionsprocessen vilket så vitt jag vet är unikt för just Japan (undantaget de tafatta försök att producera ”japanskt te” utomlands för att åstadkomma lägre pris). I och med detta bör man inte förvänta sig annat än att det kräver en annorlunda behandling också vid bryggning. Att hålla koll på bryggningstiden är av största vikt. Det går inte att nog poängteras så jag upprepar det en gång till: Att hålla koll på bryggningstiden är av största vikt! Då japanska teer har en rätt så subtil smak är det förvisso frestande att brygga det lite extra i hopp om att få mer krut i det liksom det är frestande att dränka sushin med den råa fiskens subtila elegans i en kaskad av sojasåsens sälta. En sådan okänslighet resulterar dock endast i en förlorad smakupplevelse och den som vågar brygga kortare kommer snart att finna det mycket belönande (såsom och den som låter bli att marinera sushiriset i sojan). När teet är färdigbryggt ska man se till att tömma kannan ordentligt. Detta görs lättast genom lite lätt skakande rörelser i vilka man för kannan upp och ner. Anledningen till att detta är viktigt är att teet fortsätter att bryggas i det kvarvarande vattnet i annat fall.<br /><br />Ytterligare en anledning till att man inte ska överdriva bryggningstiden är att man då ”inkräktar” på kommande bryggningar. Japanskt te bryggs nämligen flera gånger och de påföljande bryggningarna är mycket korta. Ofta räcker det med en bryggning på ca 10 sekunder vid en andra omgång hett vatten och så också för en eventuell tredje och fjärde beroende på hur hög kvalitet det är på teet du köpt. Detta kan låta en smula uppåt väggarna men faktum är att tebladen i den första bryggningen redan öppnats upp och därmed behöver endast en mycket kort tid för att frigöra de efter den första bryggningen kvardröjande smakerna. Vidare är beskan en fiende som ständigt ligger på lut och som definitivt kommer att ge sig till känna om du skulle få för dig att ge det 30 sekunder på sig eller något i den stilen. För den som hörsammade stycket angående japanska tekannor följer här lite överkurs angående påföljande bryggningar. Efter att ha tömt Kyuusun efter första bryggningen enligt ovan kan man slå på den lite lätt med handflatan och sedan sätta locket på glänt. Detta görs för att värmen ska lämna bladen och kannan så att inte ångan gör att det fortsätter att ”bryggas”. Detta lilla men betydelsefulla steg gör den andra bryggningen mildare och mer nyansrik. Givetvis gäller detta även för ytterligare påföljande bryggningar.<br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgKy8iONHBAmJfYPhh7CEP8ETy3slNzaCBYK5l5OLYC4-wP6Ov8LJz7W4Ld32L4esvk0jZTPVVW3HpaRl9WwYLpost-wA2uX8VXqoRJe4hFq7A-3e0ELhDghOwL8US1iyzop-JTlvb9-BU/s1600-h/20090103-2.JPG"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5287244167859381218" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 300px; HEIGHT: 400px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgKy8iONHBAmJfYPhh7CEP8ETy3slNzaCBYK5l5OLYC4-wP6Ov8LJz7W4Ld32L4esvk0jZTPVVW3HpaRl9WwYLpost-wA2uX8VXqoRJe4hFq7A-3e0ELhDghOwL8US1iyzop-JTlvb9-BU/s400/20090103-2.JPG" border="0" /></a><br />Sist men inte minst ett par ord om vattenfilter: Bör man använda sådant? Undertecknad gör det och finner det ett oumbärligt hjälpmedel i strävan efter den perfekta koppen te. Dock är det inget jag tycker att man ska prioritera i första taget. Det går att brygga hyfsat japanskt te även den skånska kalken till trots och med tanke på att detta inlägg börjar få i det närmaste episka proportioner finner måhända en och annan läsare detta råd vara droppen som får Kyuusun att rinna över. Med andra ord bör man nog strunta i denna punkten vid nybörjarstadiet så att det trevliga tedrickandet inte övergår i ett hav av vad som förefaller vara byråkratiska instruktioner. För den tedrickare som är mera hardcore rekommenderar jag dock varmt införskaffandet av vattenfilter. Detta åtminstone om du bor i en del av landet som har hårdare vatten. På Five o’Clock Tehandel har vi en hel del kunder av Stockholmskt påbrå som väljer bort vissa sorter med hänvisning till den höga kalkhalten i det Malmöitiska dricksvattnet. Tyvärr måste jag trots Malmö som födelseort medge att det finns en poäng med detta men bot finns just i form av vattenfilter som finns att köpas i de flesta hälsokostbutiker.<br /><br />Avslutningsvis ska det givetvis nämnas att var och en bestämmer hur man vill brygga och dricka sitt eget te. Det ska vara en njutning och råd får inte upplevas som en uppsättning regler eller moralisk barlast. Sådant har vi alltför mycket av. Dock hoppas jag att instruktionerna ovan kommer att vara till hjälp för dem som vill prova på japanskt te eller måhända frestats att ge det en andra chans. För min egen del var det först under min sex månader långa vistelse i Japan under vintern 2006 till våren 2007 som jag begrep hur det hela skulle gå till. Innan dess hade jag aldrig riktigt lyckats väl trots nyfikenhet kring drycken och ej heller kommit i kontakt med någon hemma i Sverige som kände till hur det skulle gå till. Under min tid i Japan gjorde jag ett otal besök i teaffärer och tehus runt om i Tokyo i vilka jag flitigt betraktade alla steg i processen och därmed slutligen lärde mig brygga gott japanskt te. Kanske är det överflödigt att nämna att jag sedan dess är en mycket lyckligare människa. Teet har ju inte så sällan kallats den största gåvan från öst till väst och en sådan gåva bör ju behandlas med den omtanke och kärlek den förtjänar. Så jag ska sluta pladdra för denna gång och överlämna läsaren som följer råden ovan åt smakupplevelsen ty en sådan säger i sanning mer än tusen ord från en annan pretentiös tebloggare. Drick och njut…<br /><br /><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiT7YztScAGnUzIelnUmFm8iQzHN6bmvWWmdzTtq7hU2ThGpbCzL7HD66-SYrTCSkL5mUxuhQhVWsYfb0Lh4b83wegPVguO-xeIn189qkCq3JTPJqsdfkF0fQ3SSDKy7_lVf3NXikwGu3A/s1600-h/20090103-13.JPG"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5287244612382602178" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; HEIGHT: 300px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiT7YztScAGnUzIelnUmFm8iQzHN6bmvWWmdzTtq7hU2ThGpbCzL7HD66-SYrTCSkL5mUxuhQhVWsYfb0Lh4b83wegPVguO-xeIn189qkCq3JTPJqsdfkF0fQ3SSDKy7_lVf3NXikwGu3A/s400/20090103-13.JPG" border="0" /></a> </div></div></div></div></div></div></div></div></div></div></div></div></div></div></div></div></div></div></div></div></div></div></div></div></div></div></div>Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/11179975948231567694noreply@blogger.com15tag:blogger.com,1999:blog-4769060492897215761.post-49396821910759461472009-01-02T00:53:00.006+01:002009-01-02T02:23:51.330+01:00Akemashite omedetou gozaimasu - Gott nytt år!<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEghyD9fuETpybXSZSu5gx4H1uRTOZVYviGppxCjhY7GWcjiCtcSU2CbIPJb3lkapNxyUumJOda7gOUoznrten26xPq2V1ub9tL1jyZylg08rWLvBHCgyMCU_wlBX-8yPUn8xI4Lxumhep8/s1600-h/IMG_0774.JPG"><img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 390px; height: 400px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEghyD9fuETpybXSZSu5gx4H1uRTOZVYviGppxCjhY7GWcjiCtcSU2CbIPJb3lkapNxyUumJOda7gOUoznrten26xPq2V1ub9tL1jyZylg08rWLvBHCgyMCU_wlBX-8yPUn8xI4Lxumhep8/s400/IMG_0774.JPG" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5286498443520141986" border="0" /></a><br /><div>Jag vill börja med att önska alla mina läsare en god start på det nya året. Själv gläder jag mig åt att äntligen mottagit mitt paket från Japan (tidigare nämnt i förra inlägget <a href="http://perbrekell.blogspot.com/2008/12/japanskt-te-en-masse_21.html">http://perbrekell.blogspot.com/2008/12/japanskt-te-en-masse_21.html</a>). Som bilden avslöjar är redan förpackningarna en fröjd för ögat. Men så är det ju också en skatt de innehåller. För den som inte är bekant med det japanska skriftsystemet är namnen på teerna på främre raden från vänster Asatsuyu, Yamecha, Sencha Yukimi samt Uji no Fukamushicha. På bakre raden från vänster finner vi ingenting mindre än rariteten Gyokuro samt en variant av det i den japanska teceremonin brukade teet Matcha. </div><br /><div> </div>Jag kan avslöja att jag redan hunnit smaka en del av teerna och håller som bäst på att redigera mina nedskrivna tankar kring dem till läsbara recensioner. Så det kommer att dyka upp en hel del spännande i dagarna. Jag har också påbörjat ett inlägg angående bryggningsteknik för japanskt te, något som en hel del kunder på Five o' Clock efterfrågat. Under arbetets gång visade sig att det blev ett ganska långt inlägg så jag försöker att efter bästa förmåga krympa ner det något för att öka läsarvänligheten men utan att för den sakens skull utelämna några viktiga steg. Hur som helst finns det en hel del att se fram emot för teentusiasten.<br /><div> </div><br /><div>Så här års är det väl också på sin plats med ett nyårslöfte. Bloggen har på grund av studier och annat inte uppdaterats så ofta som jag själv velat men jag har som målsättning att i fortsättningen uppdatera den åtminstone vart tionde dag.</div><br /><div> </div>Slutligen vill jag tacka alla som de följt eller bara skummat igenom bloggen så här långt i dess unga liv och utlovar en än mer extensiv och innehållsrik blogg i framtiden.<br /><div> </div><br /><div>Ett riktigt gott nytt år till er alla!</div>Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/11179975948231567694noreply@blogger.com6tag:blogger.com,1999:blog-4769060492897215761.post-70617451724041611222008-12-21T02:03:00.006+01:002008-12-21T02:27:00.781+01:00Japanskt te en masse<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEit8-TUz6FB6EJIoy7cC6SkNw4bpaPFHcDlYEfryq7iS8yYvoD_9PS2AAytUGQpDTsewng8_xU0eZxvdZG8h8QNI_Z85s6O9svjYUlwhuK5X8tmJjB33jDBg5vmRxqaR41-Rhddyi3PdtA/s1600-h/bra2.jpg"><img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 400px; height: 300px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEit8-TUz6FB6EJIoy7cC6SkNw4bpaPFHcDlYEfryq7iS8yYvoD_9PS2AAytUGQpDTsewng8_xU0eZxvdZG8h8QNI_Z85s6O9svjYUlwhuK5X8tmJjB33jDBg5vmRxqaR41-Rhddyi3PdtA/s400/bra2.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5282047935187498834" border="0" /></a><span style="color: rgb(51, 51, 51);font-family:'Trebuchet MS';font-size:13;" >För bara någon dag sedan skickade en mycket nära vän till mig i Tokyo ett paket fullpackat med den största gåvan från öst, flytande jade, livselixiret te i några av dess bästa tappningar. Sedan min sejour i Japan har jag utvecklat en alldeles särskild passion för teerna från just detta land och ett japanskt te av god kvalitet (och, bör starkt poängteras, rätt bryggt) är enligt mig så nära smakmässig fullkomlighet man kan komma.<br /><br />Jag lovar givetvis att blogga flitigt vid förekommande teprovningar och en hel del intressant läsning lär det bli för den intresserade. Bland tesorterna som utlovats kan Fukamushicha (深蒸し茶) och Yamecha (八女茶) nämnas men ett par andra överaskningar är också att vänta. Själv längtar jag intensivt till anländandet av denna julklapp som i sanning kommer att bli räddningen på denna vintern. Stor tacksamhet och en djup japansk bugning riktas på förhand till min vän i Tokyo.<br /><br />I samband med provningarna av de japanska teerna kan jag även utlova en del tips angående denna variant av drycken. Japanskt te är nämligen kräset med temperaturer och bryggningstider som få teer och vid felbehandling kommer det att bestraffa dig med bitterhet och platthet i smaken. Just detta gör att inte så får ger upp när de vågat sig på att köpa ett sencha för ca 100 kronor hektot för att sedan uppleva det fattigt på smak sånär som på just beskan när man väl brygger det hemma. Varsamt behandlat är dock japanskt te något av det underbaraste man kan uppleva. Men att det inte är det lättaste att få till det kan jag själv vittna om. Det var först efter ett otal besök på tebutiker och tehus i Tokyo som jag slutligen började förstå hur man skulle göra. Bryggningen av japanskt te visade sig faktiskt inte alls vara svår när man väl vant sig. Det skiljer sig dock avsevärt från det gängse svenska sättet att bereda drycken på varför någon form av upplysning kan vara av värde.<br /><br />Mer än så vill jag inte skriva för närvarande utan hoppas att jag väckt en smula av den enorma nyfikenhet som jag själv bär på inför anländandet av mitt paket med te från Japan. Håll ut i kylan... </span>Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/11179975948231567694noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-4769060492897215761.post-67221057332601590042008-12-17T23:14:00.013+01:002008-12-18T01:31:37.617+01:00Countess Jill Bernadotte's Tea nu ute i butiken Five o'Clock<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgwBRZ2TkvMK-e1KAzn8Zq6nX9regTO3e_c71NOio3AuUuk8gsSZI_LnpV3kh4RXyFjK1KBmxS9iwkpzc-ZdPwS8sQv51H_0FLyLTvclS3EcfaX1wuvXq0oeQqjL9l70Fc3oZrodlKtxaY/s1600-h/ta+med+1.jpg"></a><br /><br /><div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiyWKwoM-il2aqhscgPTzp1ibwelH5ZWMQZaOe5gRHiJMZoXVRkvYwP0bqBcySadnQpi2koarGvfDAWD6A9o9HrgCJ8pdGRRKg5CBUVOj07rRx0Lk3kY5C4z4UgiTh8j3T9Dm_AXjNpHqg/s1600-h/ta++med+2.jpg"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5280906321175103010" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 172px; CURSOR: hand; HEIGHT: 220px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiyWKwoM-il2aqhscgPTzp1ibwelH5ZWMQZaOe5gRHiJMZoXVRkvYwP0bqBcySadnQpi2koarGvfDAWD6A9o9HrgCJ8pdGRRKg5CBUVOj07rRx0Lk3kY5C4z4UgiTh8j3T9Dm_AXjNpHqg/s400/ta++med+2.jpg" border="0" /></a><br /><div>Så är det äntligen ute för försäljning. Efter väntan på etiketter och påsar kan teet äntligen säljas i sin rätta skrud. Efter årsskiftet väntas tillökning komma i form av tillhörande honung och i sinom tid kommer även servetter med mönster liknande teets logotyp att sys upp. Teet är en unik smakupplevelse som balanserar blommighet och rundhet och förhoppningsvis blir mottagandet varmt bland kunderna. Har ni vägarna förbi Lilla Torg med omnejd så går det givetvis utmärkt att titta in i Five o'Clock Tehandel på Skomakaregatan 1 för att provdofta och få sig en titt på teet. I övrigt pågår julhandeln i butiken för fullt och förutom julteer och choklad en masse går det givetvis utmärkt att titta förbi för råd om te i största allmänhet. Värt att notera kan vara att vi även håller öppet på söndagar (12-16) fram till jul. Välkommen in! </div><div> </div><div> </div><div></div><div></div><div></div><div></div><div>För mer information om Jill Bernadottes blandning och dess väg in i existensen se gärna förrförra inlägget: <a href="http://perbrekell.blogspot.com/2008/11/skapandet-av-countess-jill-bernadottes.html">http://perbrekell.blogspot.com/2008/11/skapandet-av-countess-jill-bernadottes.html</a></div><br /><div></div><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5280906575243272098" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 311px; CURSOR: hand; HEIGHT: 204px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhpxTY2gy7PPRJlEPnPPN5-vzr_5lBk8-GFXAJRUCk33InBdt8kD9acWMVK2wruRfvSkc3xDVHCPXdOqaNlb0wBKqD5Ns2a5jVRCSCpdPHyKezEchdgBo1LRY-1f-DlSzdONl51X5Hc3FA/s400/ta+med+1.jpg" border="0" /><br /><div></div></div>Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/11179975948231567694noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-4769060492897215761.post-23014112005670828752008-11-26T12:55:00.015+01:002008-12-18T01:22:54.055+01:00Bi Luo Chun<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhuGmBqAZPyPEGT2mn3YJwYLQT5iEMElA_BzlZuRT-2XtsMoyDgrsO-yD8lwLUvgnW2riRmgMe6waZqIIXo5C50eoIw_DMeMIYAREHFWjdLZlFn6bM_-wId5vlvgeaBeTzR_0A9UAjqfmM/s1600-h/ta+med+1.JPG"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5272962405729917506" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; CURSOR: pointer; HEIGHT: 300px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhuGmBqAZPyPEGT2mn3YJwYLQT5iEMElA_BzlZuRT-2XtsMoyDgrsO-yD8lwLUvgnW2riRmgMe6waZqIIXo5C50eoIw_DMeMIYAREHFWjdLZlFn6bM_-wId5vlvgeaBeTzR_0A9UAjqfmM/s400/ta+med+1.JPG" border="0" /></a><br />Få saker kan frammana värme i vintermörkrets Sverige så bra som te. Den malmöitiska blåsten som letar sig in i varje vrå av kroppen trots massiv ekipering tenderar att få även den mest köldtåliga att huttra till. Vad kan då vara bättre än att i lugn och ro brygga sig en kopp te, eller varför inte flera stycken? Idag plockade jag fram min kinesiska terrakottakanna som av någon oförklarlig anledning har stått bortglömd i ett skåp alltför länge. Den är ett praktexempel på gammalt kinesiskt tehantverk som är svårslaget i sin komposition och utformning. Bara att hälla ur den är en upplevelse i sig. Teet ger sig följsamt och klart ut i kopparna, det skvätter eller bränns inte och den är mycket lätt. Ändamålsenligt så det förslår. Så är det givetvis en angenäm känsla att dricka te ur de tillhörande terrakottakopparna.<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgNCRzgKiG-AR2mj3k8DL0bouSY5hOe4n-RbmJfFG6tt2iJGVy7r0mh5BAIrkngi8xLeLkQ41CKeT1UYJc4Y7V02Enu0Epb8y11lcn8X3tXzGZoFED8dfXhQ74X5iA5XCZUjWrOJZlg46o/s1600-h/ta+med+3.JPG"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5272962410808670194" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; CURSOR: pointer; HEIGHT: 300px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgNCRzgKiG-AR2mj3k8DL0bouSY5hOe4n-RbmJfFG6tt2iJGVy7r0mh5BAIrkngi8xLeLkQ41CKeT1UYJc4Y7V02Enu0Epb8y11lcn8X3tXzGZoFED8dfXhQ74X5iA5XCZUjWrOJZlg46o/s400/ta+med+3.JPG" border="0" /></a><br />Så till teet vars namn är Bi Luo Chun (碧螺春 på kinesiska) och tillhör de mer kända teerna från dryckens ursprungsland. Teets doft är intensivt växtlig och sötaktig med lekfulla nyanser av choklad som slår en direkt vid öppnandet av en påse eller burk. Bara doften kan få mig att fastna men för att inte skada teet med för mycket exponering för luft stänger jag till påsen och påbörjar kokandet av vattnet. Noga vakar jag över kannan så att vattnet inte börjar stormkoka. Enligt gammalt kinesisk tradition undviker man att koka vattnet för hårt för inte koka bort allt liv ur vattnet. En modern förklaring brukar inbegripa att syret i vattnet försvinner då man överkokar. Hur det än förhåller sig inbillar jag mig att detta spelar roll då jag tycker mig uppleva en viss livlöshet och platthet i smaken då man använder överkokat vatten till kinesiska teer.<br /><br />Först och främst förvärmer jag tekannan en omgång med hett vatten. Att man gör detta beror på att man inte vill ha för stort temperaturfall på bryggvattnet då teet sedan bryggs. Senare slår jag i två till bredden fyllda temått i tekannan. Jag snålar medvetet då jag vet att Bi Luo Chun är ett te som lätt beskar av sig vid överdosering eller överbryggning. De små tvinnade bladen är en njutning för ögat och ytans vitaktiga ludenhet skvallrar om att teet vid rätt behandling har en persikas lenhet.<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhQ9jTSJO3-NU9PlyGpFcish48TaOee8ey6hAOB4Vatp3tg_OsLPOWoU3OcyWLmBBERkPSy6JxngDJg1uSKcp587V40yPFOyNDukhXoHNXQRy0WtOAvl_UEAyIzoAmUI1LOrnJ9tNOoLQg/s1600-h/ta+med+2.JPG"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5272962410182627410" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; CURSOR: pointer; HEIGHT: 300px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhQ9jTSJO3-NU9PlyGpFcish48TaOee8ey6hAOB4Vatp3tg_OsLPOWoU3OcyWLmBBERkPSy6JxngDJg1uSKcp587V40yPFOyNDukhXoHNXQRy0WtOAvl_UEAyIzoAmUI1LOrnJ9tNOoLQg/s400/ta+med+2.JPG" border="0" /></a><br />Så påbörjar jag första bryggningen. Jag låter det dra i ca 1,5 minut och resultatet är en mjuk och elegant smak med inslag utav torkad frukt. Nyanser av katrinplommon och russin gör sig påminda och mina tankar går även till en av mina favorittillbehör i det japanska köket, Aonori (ett slags norisjögräs med lite rundare och fruktigare smak som strös över diverse rätter t.ex. okonomiyaki). När jag börjar sippa på teet infinner sig snart en känsla av behaglig problemfrihet och lätthet i sinnet. Plötsligt känns livet lätt och njutbart. Jag fortsätter att dricka och någonstans mellan den andra och tredje koppen uppstår en underbar känsla av tomhet. Friden av att inte tänka på något alls varar en stund och all stress och spänningar är som borttrollade.<br /><br />Jag sätter igång en andra bryggning. Smaken av teet har intensifierats av en viss beska, dock behåller det fortfarande sin varsamhet. Det visar sig också vara ytterst fantasistimulerande. Från mitt kök i november-malmö dagdrömmer jag mig bort till vackra kinesiska berglandskap och tehus. Det närliggande vattenfallet och skogen intill känns lika självklar som fönstret ut till min innergård. Det känns som att jag återkommit till en plats jag tidigare befunnit mig på. Här råder frid och ro.<br /><br />Vid tredje bryggningen har beskan försvunnit och en viss sötma trängt fram. Teet är tunnare och lättare men vissa nyanser av rostat träder fram. Jag fortsätter att i lugn sörpla i mig teet och låta tankarna flyta iväg. Vid den fjärde och sista bryggningen börjar teets karaktär tunnas ut till det yttersta men detta till trots är det ändå en behaglig dryck. Jag njuter av att känna mig pigg, frisk och avspänd och låter det gå en tid innan jag påbörjar nästa syssla på dagordningen, allt för att behålla tekänslan så länge som möjligt. Styrkt av teet är jag redo att tampas med mörkret och kylan. Och, säger känslan mig, också med de mesta av smällar och slag som livet i övrigt utsätter en för…<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiqjs8I0kcL7gbb9Yz9euEB9bWDhLfNGYTBK4B8HLmfYQ3USU3kxRqnAbCGh4TcfbSziEvuvuQJ_V4xEsP88KdW07LVkuRwXz56LcKvoC788-FlcxCi-wKLzLiXxtoHhG4AR8GA50b6CNk/s1600-h/ta+med+4.JPG"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5272962413634661682" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; CURSOR: pointer; HEIGHT: 265px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiqjs8I0kcL7gbb9Yz9euEB9bWDhLfNGYTBK4B8HLmfYQ3USU3kxRqnAbCGh4TcfbSziEvuvuQJ_V4xEsP88KdW07LVkuRwXz56LcKvoC788-FlcxCi-wKLzLiXxtoHhG4AR8GA50b6CNk/s400/ta+med+4.JPG" border="0" /></a>Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/11179975948231567694noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-4769060492897215761.post-19781009178139612142008-11-12T00:55:00.010+01:002009-01-19T00:32:55.846+01:00Skapandet av ”Countess Jill Bernadotte’s Tea”<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjcVr41uV7KY6Rf5o2X75jL9UAtX59g1zw05CFwMlBdZcnDLJvH4nAGDUUDC31ApfHWbkkojEijYYBEFIJnL0CFxvPbREo6ECqBe9V15e0K-AnNtO8f8zytH0WQYQu0CbLB88GMz_q1uKY/s1600-h/jill+bernadotte.jpg"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5268177270381474178" style="margin: 0px auto 10px; display: block; width: 320px; cursor: pointer; height: 302px; text-align: center;" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjcVr41uV7KY6Rf5o2X75jL9UAtX59g1zw05CFwMlBdZcnDLJvH4nAGDUUDC31ApfHWbkkojEijYYBEFIJnL0CFxvPbREo6ECqBe9V15e0K-AnNtO8f8zytH0WQYQu0CbLB88GMz_q1uKY/s320/jill+bernadotte.jpg" border="0" /></a> <meta content="text/html; charset=utf-8" equiv="Content-Type"><meta content="Word.Document" name="ProgId"><meta content="Microsoft Word 12" name="Generator"><meta content="Microsoft Word 12" name="Originator"><style> <!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:"Cambria Math"; panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4; mso-font-charset:1; mso-generic-font-family:roman; mso-font-format:other; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:0 0 0 0 0 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-unhide:no; mso-style-qformat:yes; mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman","serif"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-language:SV;} .MsoChpDefault {mso-style-type:export-only; mso-default-props:yes; font-size:10.0pt; mso-ansi-font-size:10.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt;} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> </style>
<br />Five o’Clock fick nyligen äran och nöjet att framställa en teblandning åt Jill Bernadotte, keramiker, konstnärinna mm och gift med Bertil Bernadotte (son till Folke Bernadotte). Jill har designat mönster för keramik och har även för avsikt att inom en snar framtid låta brodera servetter i samma stil. Emellan de olika projekten föddes även idén att dessa produkter skulle ackompanjeras av en teblandning, något som kanske faller sig naturligt för Jill då hon ju i grunden är brittiska. Idén om teblandningen kom ett steg närmare verkligheten i samband med mitt medverkande i konstutställningen ”China Blue” på Katrinetorp i somras (se förra inlägget). Jag hade då turen att uppleva flera lyckosamma möten varav ett med Jill Bernadottes agent, Kerstin Wiking Nilsson. Efter en hel del inspirerande samtal bestämde vi oss för att göra slag i saken och skapa en unik teblandning.
<br /><p class="MsoNormal"><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh0T5O8TUvzE62pzf9x5vTHEiIq5aahryJwPuL8z3ujp3uwqcZjroHsCUv1YIPDYAuL-50y3gk9VoQ89pWElAJ61mBKfv9tIAachMrjVI80gMKe0OwzAsx66lHAbtlQSVTAjKXKkM9uUXo/s1600-h/ta+med2.JPG">
<br /></a></p><p class="MsoNormal"><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgh-wJzkF33dxUzKpCYnMar-v08Nkn_TqsuurNYsNItFbQt6ECpmhVhFLQJQge0SI_Wulay8cIf8MYbhZa2fR7PW024uPhoCSdI_nXYEzux-kIKOAFgtuKj-znklrfrUC-RU966Cr6OY8M/s1600-h/teblandning1.jpg"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5272971436732979826" style="margin: 0px auto 10px; display: block; width: 400px; cursor: pointer; height: 216px; text-align: center;" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgh-wJzkF33dxUzKpCYnMar-v08Nkn_TqsuurNYsNItFbQt6ECpmhVhFLQJQge0SI_Wulay8cIf8MYbhZa2fR7PW024uPhoCSdI_nXYEzux-kIKOAFgtuKj-znklrfrUC-RU966Cr6OY8M/s400/teblandning1.jpg" border="0" /></a></p><p class="MsoNormal"><o:p></o:p></p><p class="MsoNormal">Givetvis är vi på Five o’Clock mycket stolta över att ha fått detta uppdrag och gör vårt yttersta för att motsvara förväntningarna. Min egen erfarenhet på området inkluderar förutom en del privata projekt blandningen ”China Blue” som framställdes särskilt för den ovan nämnda konstutställningen. I det fallet var tanken att representera flera av Kinas tedistrikt och balansera olika typer av teer tillsammans. Inför framställandet av ”Countess Jill Bernadotte’s Tea” som Jills blandning kallas var premisserna annorlunda. Önskemål kom om inkluderandet av särskilda teer och teet skulle bli mjukt och lent men ändå tydligt, unikt och anspråksfullt.</p><p class="MsoNormal"><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjnc-XuV_2nBw4Bpfpr9u84kmO376o7et-u87U3ZY7O1H7EXOuB1Lisno2kdh9Im8NYdm0i6AJU_kJwmxakSf4CVyNpCC0AqFInKlbu8NGoByBM-3z4L5xKeHFmcqUXS2Zz8WOthB3wwAM/s1600-h/ta+med+1.JPG">
<br /></a></p><p class="MsoNormal"><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiCT2Vf40HVqVK9uAMTObUHh85_pSS0RAcZHvfvqlRZKJw02L2sJ4mZVRtJj_M0YUxEYnULqeH2koh9RRTygD5GRoC3s1t1WU5cKqzppO_YxxTkr_IJ8ky5pRpEHqo4IBBGRaXoI9A2Dg4/s1600-h/teblandning2.jpg"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5272971440414904722" style="margin: 0px auto 10px; display: block; width: 400px; cursor: pointer; height: 240px; text-align: center;" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiCT2Vf40HVqVK9uAMTObUHh85_pSS0RAcZHvfvqlRZKJw02L2sJ4mZVRtJj_M0YUxEYnULqeH2koh9RRTygD5GRoC3s1t1WU5cKqzppO_YxxTkr_IJ8ky5pRpEHqo4IBBGRaXoI9A2Dg4/s400/teblandning2.jpg" border="0" /></a></p><p class="MsoNormal">
<br /></p><p class="MsoNormal">För det tränade ögat avslöjar bilderna måhända en del av vad jag experimenterat med men det slutgiltiga receptet är dock hemligt. För de som inte känner igen bladen på bilderna kan jag i alla fall avslöja att jag gjort försök med halvoxiderade teer (Oolong) såväl som Earl Grey, kinesiska teer och faktiskt också japanskt te som med endast få undantag låter sig väl kombineras. Sessionen resulterade i inte mindre än åtta olika varianter varav alla hade sin särskilda karaktär. Dock var det lätt att skönja pärlorna och måhända anade jag redan innan provbryggningen vilka som skulle lysa starkast. I slutändan föll valet i samförstånd med Jill Bernadotte på ett unikt te där mångsidigheten och nyansrikedomen balanserades med en klassisk komposition och samsträvighet. Ett te som var både djärvt och säkert på samma gång.
<br /></p><p class="MsoNormal">
<br /></p><p class="MsoNormal"><o:p></o:p></p><p class="MsoNormal">Nuvarande status är att etiketterna till teet håller på att tryckas upp på men ”Countess Jill Bernadotte’s Tea” kommer inom en snar framtid erbjudas för försäljning på Five o´Clock Tehandel samt en del andra inköpsställen. Före jul väntas också lanseringen av tillhörande honung starta. Mer om detta dyker givetvis upp på bloggen såväl som butikens skyltfönster inom kort. </p>
<br />Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/11179975948231567694noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-4769060492897215761.post-7223398523677134972008-11-02T02:24:00.015+01:002009-01-05T23:28:48.729+01:00Teprovningar<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj6qUlLWd6LpSvvuC0Glposa5zzrMS8mi2zXX0NYMgvO999R0q6dFq7DcMSxZ7y4V0kTA0ELuqpJL_xykBZPYcQ7OaSn3Ap5sKi0XWvQw4A6mP2gpC02CGJIY43dPaqRZxttf_yyvcr-Hc/s1600-h/126.JPG"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5263867833185235890" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 125px; CURSOR: pointer; HEIGHT: 166px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj6qUlLWd6LpSvvuC0Glposa5zzrMS8mi2zXX0NYMgvO999R0q6dFq7DcMSxZ7y4V0kTA0ELuqpJL_xykBZPYcQ7OaSn3Ap5sKi0XWvQw4A6mP2gpC02CGJIY43dPaqRZxttf_yyvcr-Hc/s320/126.JPG" border="0" /></a>
<br /><meta content="text/html; charset=utf-8" equiv="Content-Type"><meta content="Word.Document" name="ProgId"><meta content="Microsoft Word 12" name="Generator"><meta content="Microsoft Word 12" name="Originator"><link href="file:///C:%5CUsers%5CPer%5CAppData%5CLocal%5CTemp%5Cmsohtmlclip1%5C01%5Cclip_filelist.xml" rel="File-List"><link href="file:///C:%5CUsers%5CPer%5CAppData%5CLocal%5CTemp%5Cmsohtmlclip1%5C01%5Cclip_themedata.thmx" rel="themeData"><link href="file:///C:%5CUsers%5CPer%5CAppData%5CLocal%5CTemp%5Cmsohtmlclip1%5C01%5Cclip_colorschememapping.xml" rel="colorSchemeMapping"><style> <!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:"MS Mincho"; panose-1:2 2 6 9 4 2 5 8 3 4; mso-font-alt:"MS 明朝"; mso-font-charset:128; mso-generic-font-family:modern; mso-font-pitch:fixed; mso-font-signature:-536870145 1791491579 18 0 131231 0;} @font-face {font-family:"Cambria Math"; panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4; mso-font-charset:1; mso-generic-font-family:roman; mso-font-format:other; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:0 0 0 0 0 0;} @font-face {font-family:Calibri; panose-1:2 15 5 2 2 2 4 3 2 4; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:swiss; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:-1610611985 1073750139 0 0 159 0;} @font-face {font-family:"\@MS Mincho"; panose-1:2 2 6 9 4 2 5 8 3 4; mso-font-charset:128; mso-generic-font-family:modern; mso-font-pitch:fixed; mso-font-signature:-536870145 1791491579 18 0 131231 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-unhide:no; mso-style-qformat:yes; mso-style-parent:""; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:10.0pt; margin-left:0cm; line-height:115%; mso-pagination:widow-orphan; font-size:11.0pt; font-family:"Calibri","sans-serif"; mso-ascii-font-family:Calibri; mso-ascii-theme-font:minor-latin; mso-fareast-font-family:"MS Mincho"; mso-fareast-theme-font:minor-fareast; mso-hansi-font-family:Calibri; mso-hansi-theme-font:minor-latin; mso-bidi-font-family:"Times New Roman"; mso-bidi-theme-font:minor-bidi;} .MsoChpDefault {mso-style-type:export-only; mso-default-props:yes; mso-ascii-font-family:Calibri; mso-ascii-theme-font:minor-latin; mso-fareast-font-family:"MS Mincho"; mso-fareast-theme-font:minor-fareast; mso-hansi-font-family:Calibri; mso-hansi-theme-font:minor-latin; mso-bidi-font-family:"Times New Roman"; mso-bidi-theme-font:minor-bidi;} .MsoPapDefault {mso-style-type:export-only; margin-bottom:10.0pt; line-height:115%;} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> </style>
<br /><p class="MsoNormal">Eftersom jag beskriver mig som teprovare i presentationen intill torde det vara lämpligt att såhär i bloggens gryningsdagar beskriva lite närmare hur en sådan går till i min regi. I somras fick jag möjlighet att hålla teprovningar i samband med konstutställningen China Blue på Katrinetorps Gård utanför Malmö. Utställningen i sig bestod av samtida kinesisk konst i tre olika etapper och butiken Five o’Clock hade blivit tillfrågade att medverka för försäljning av te vid sidan om. Jag fick uppdraget att genomföra detta och kinesiska teer i mängder samt en del tillbehör ställdes ut och möjlighet till att boka provningar gavs också. <span style="font-size:0;"></span>Omgiven av konst och full av inspiration satte jag tänderna i uppdraget med stor entusiasm som jag innerligen hoppas lyste igenom under provningstillfällena. Under provningarna lät jag andra teländer komma fram trots temat för utställningen och trots att Kina, detta de tiotusen teernas land har mer än nog att erbjuda smakvariationsmässigt. Motivet till detta var dels att bredda tillfällena intressemässigt. Alla är trots allt inte lika intresserade av kinesiska dynastier som en annan miljöskadad tehandlare. Vidare står de övriga två länderna som jag valde att inkludera för särskilda stilbildningar inom drycken. </p><p class="MsoNormal"><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg5Ea0_9PTk3y-NtNhWa0rYzTEeAjdgsytGQK6qQc6mcbKx5ekWN-b-Mot-ENWr5g1JHdc7RCf5L2ieydF-UcGpIjb83jtZiuZz5oA4pQSQTU-GB3WVXTHHbizyzua2hrVMIXOtH3NyhCA/s1600-h/te01.jpg"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5263867819518761218" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 222px; CURSOR: pointer; HEIGHT: 320px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg5Ea0_9PTk3y-NtNhWa0rYzTEeAjdgsytGQK6qQc6mcbKx5ekWN-b-Mot-ENWr5g1JHdc7RCf5L2ieydF-UcGpIjb83jtZiuZz5oA4pQSQTU-GB3WVXTHHbizyzua2hrVMIXOtH3NyhCA/s320/te01.jpg" border="0" /></a></p><p class="MsoNormal"><span style="font-size:0;"></span>Jag brukade hursomhelst inleda provningarna med att brygga Tie Guan Yin (se bilder), ett halvoxiderat, s.k. Oolongte av hög kvalitet från Kina. Valet går att motivera på fler sätt. Dels används ett s.k. Kung Fu-set vid bryggning vilket är intressant och måhända en smula uppseendeväckande för en ovan betraktare.<span style="font-size:0;"> </span>De används som en del av en särskild tetradition från Kina och känns lätt igen i det att teutensilierna, som ofta är mycket små, ackompanjeras av en särskilt bricka med skåror eller hål i. Under dessa skåror finns det en gömd låda som fångar upp det vatten som hälls ut på brickan då man sköljer utensilierna som en del av bryggningsprocessen. Med andra ord ter sig detta ganska annorlunda än vårt ”svenska” sätt att göra te på vilket är intressant för den som inte har sett det eller som vill få förklarat för sig vad alla steg i processen har för betydelse. Vidare, och givetvis av största vikt, är smakupplevelsen. Då många har en intuition om kinesiskt te (och även japanskt för den delen) som en besk dryck tjänade bryggningen av Tie Guan Yin väl för att slå hål på denna föreställning. Ett korrekt bryggt Tie Guan Yin är smakrikt till tusen men knappast beskt. Det har en blommig arom, toner av jasmin, vanilj och honung och en överraskande rundhet men saknar beska.<span style="font-size:0;"> </span>Att notera är också den känsla av att vara klar och uppfriskad i sinnet som infinner sig då man dricker det. </p><p class="MsoNormal"><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjT3QWWHqz0vKGTm9KTHNM0U_GtsIxzy5SbT-MO5FlczgSYNO4zfAfpUMJTVJddaYqNyvm3bnlYvawh_IYjLc0cvvCv29-GJ7xe30of4-hNlA52uuPZBIZFoDEThX32T_acW-BsIngpBmo/s1600-h/te02.jpg"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5263867820558613026" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; CURSOR: pointer; HEIGHT: 242px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjT3QWWHqz0vKGTm9KTHNM0U_GtsIxzy5SbT-MO5FlczgSYNO4zfAfpUMJTVJddaYqNyvm3bnlYvawh_IYjLc0cvvCv29-GJ7xe30of4-hNlA52uuPZBIZFoDEThX32T_acW-BsIngpBmo/s320/te02.jpg" border="0" /></a></p><p class="MsoNormal">
<br /></p><p class="MsoNormal">Emellan detta och nästa te benades tevärldens begrepp ut. Vad är skillnaden på de olika tesorterna och hur kommer det sig att de smakar så olika? Vilken betydelse har vattentemperaturen och hårdheten för en lyckad kopp te? Allt detta varvades med anekdoter ur teets historia och en och annan filosofisk kommentar kring tetraditionerna. Tyngdpunkten ligger framförallt på Kina och Japan eftersom dessa länder utvecklat tedrickandet och teodlandet under 100-tals år och fortfarande står för majoriteten av produktionen av te av hög kvalitet. Särskilt när det gäller Kina med dess tusentals olika sorter finns en smakvärld med en enorm variationsrikedom som vi hittills bara skrapat på ytan i väst. <span style="font-size:0;"></span>Att tala om kinesiskt te är ungefär som att prata om europeisk ost. Smak, utseende, doft och tillverkningsprocess varierar så mycket att det kan vara problematiskt att kalla det för en och samma dryck.</p><p class="MsoNormal">
<br /></p><p class="MsoNormal"><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhr_RzO-qq5OMf-QYMH1QxkqG5mDpKOgNchI43je2QhUlVp0dfp1x69R5s9GLVZ1hFzENjDXdrDRBock9i_ohUMhZ-S2wX3prhW2EOJPu5_EeZm4_Ans-T5CJAJODkOoZ7-05gg3YWfT1E/s1600-h/te05.jpg"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5263867823630942786" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 240px; CURSOR: pointer; HEIGHT: 320px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhr_RzO-qq5OMf-QYMH1QxkqG5mDpKOgNchI43je2QhUlVp0dfp1x69R5s9GLVZ1hFzENjDXdrDRBock9i_ohUMhZ-S2wX3prhW2EOJPu5_EeZm4_Ans-T5CJAJODkOoZ7-05gg3YWfT1E/s320/te05.jpg" border="0" /></a></p><p class="MsoNormal">
<br /></p><p class="MsoNormal">Nästa te till provning var Fukamushicha (<span lang="JA">深蒸し茶</span> på japanska), en typ av japanskt sencha (<span lang="JA">煎茶</span><span lang="JA"> </span>på japanska). Japanskt te är en mycket speciell typ av smaksensation och något som inte alltid tilltalar alla eller åtminstone inte första gången. Detta till trots kan valet försvaras på fler grunder än undertecknads passion för just denna variant av drycken te. Dels, som redan antytts, gör dess unika smak att det måste få förekomma i sammanhanget. Vidare är det också så att jag vet med mig att det är ett te som många har problem med när det gäller tillvägagångssätt vid bryggning. Det kan tyckas lite bökigt med japanskt te med dess kräsenhet kring temperaturer och bryggningstider. Sant är att det är något av det svåraste att brygga rätt och kanske är det just därför som många ger upp. En bitter dryck med fadd och platt smak är ju knappast något man vill dricka dagligen trots säkra rön om hälsoeffekter och det är just vad som händer med japanskt te om man inte behandlar det rätt. Just för att råda bot på detta inkluderades japanskt te i repertoaren och dess subtila, fylliga, umami-rika (umami är den femte smaknyansen efter sött, surt, salt och beskt) och runda smak kom att uppskattas av en hel del gäster. Kanske visade det sig också att bökigheten till viss del försvann i o m demonstrationen. </p><p class="MsoNormal">Slutligen bryggdes en kanna Assam, eller som en annan provare utryckte sig i somras, ”en vanlig hederlig kopp te”. Spännande var givetvis att resan från de mjukare östasiatiska teerna avslutades med just detta lite mustigare, skarpare svarta te som blivit en klassiker i Europa och är betydligt mer välkänd även i Sverige. Mellan och under provningarna av de olika teerna ställdes frågor om allt kring bryggningsteknik, teindustrin, skördesätt, teets historia och specifika sorter och mycket mer. Provningarna hade oftast mellan 2 och 4 deltagare vilket gjorde det lättare att ställa frågor närhelst de dök upp samt medförde möjligheten att skräddarsy tillfällena efter specifika intressen en aning.
<br /><span style="font-size:0;"></span>
<br />Vad gäller deltagarantal är det optimala att vara mellan två och fem personer. Att man inte bör vara fler har att göra med att en teprovning till sin natur kräver att presentatören fäster stor uppmärksamhet på bryggningen. Detta gäller framförallt de kinesiska och japanska teerna bland vilka det inte är ovanligt med korta bryggningstider (inte så sällan lägre än en minut) och möjligheten att manövrera flera Kung Fu-set simultant kräver en flinkhet som jag till dags dato ännu ej begagnat mig med. För den som ändå är intresserad av att göra något större i samband med t ex en konferens eller dylikt går detta att genomföra. Skillnaden blir att upplägget får ändras något. Alla kan t ex inte få teet exakt samtidigt men i övrigt blir föreläsningsdelen den samma. En sak som också kan vara värd att nämna är att man inte bör komma utsvulten till en teprovning men även att det är viktigt att tänka på vad man äter. En mustig thaigryta rik på vitlök och chili blockerar lätt smaklökarna för de subtila intrycken från teer av hög kvalitet. I viss mån är så också fallet med mörk choklad och kaffe men detta är något jag påminner provare om före och inget att oroa sig för mycket för. <span style="font-size:0;"></span></p><p class="MsoNormal">För den som blivit inspirerad av ovanstående ligger priset på en teprovning på ca 250 kronor per person och då ingår ovanstående vilket vanligen tar ca 1 h och 30 min samt tid för eventuella frågor efteråt. Att priset inte är helt specificerat beror på att jag för närvarande saknar lokal, något som förhoppningsvis löser sig inom en inte alltför lång tidsperiod. Tills vidare gör jag gärna hembesök förutsatt att provaren eller provarna bor i Malmö. Allt som behövs är tillgång till elektricitet och vatten, attribut med vilka de flesta hushåll av idag är välsignade med. </p><p class="MsoNormal">För den som ännu inte övertygats kan jag stolt förmedla att jag under en av mina provningar i somras fick besök av Sydsvenskans före detta krogrecensent Stefan Stenudd alias Bong. Förutom att bistå med de vackra fotografierna på teerna ovan och nedan beskriver han även teet Tie Guan Yin med en talangfullhet som väcker både avund såväl som beundran. Följ länken nedan och läs och njut!</p><p class="MsoNormal"><span style="font-size:0;"></span><a href="http://stenudd.blogspot.com/2008/07/tta-bryggningar-av-samma-te.html">http://stenudd.blogspot.com/2008/07/tta-bryggningar-av-samma-te.html</a></p><p class="MsoNormal">
<br /></p><p class="MsoNormal"><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjYWqEshRQYSvmHNX5vEEzlicq4wx15eCtNgEmuMJSivK4Azm3cAEMwFH9MrKIdpxD1MfYSE1aEHlx-f1utb8ksLz_-NwloJxAMFiQlq5GKxFG9zOjKaVU51PPVv59lyTiwTL7mPHRUjRY/s1600-h/te06.jpg"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5263867829749878658" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 320px; CURSOR: pointer; HEIGHT: 240px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjYWqEshRQYSvmHNX5vEEzlicq4wx15eCtNgEmuMJSivK4Azm3cAEMwFH9MrKIdpxD1MfYSE1aEHlx-f1utb8ksLz_-NwloJxAMFiQlq5GKxFG9zOjKaVU51PPVv59lyTiwTL7mPHRUjRY/s320/te06.jpg" border="0" /></a></p>
<br />Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/11179975948231567694noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-4769060492897215761.post-53749738565749116882008-10-22T14:15:00.007+02:002008-12-18T02:49:03.411+01:00TV-framträdande i Kanal Lokal SkåneDen 16 maj medverkade jag i programmet Skåne Idag på Kanal Lokal Skåne (länk nedan). Inslaget är ca 10 minuter långt och jag bjuder programvärden Tobias Rasmusson på te av olika slag och berättar lite om deras respektive ursprung samt hur de framställs. Även anekdoter ur teets historia dyker upp såväl som en del värdefulla bryggningstips. Tiden är något begränsad och i intervjun, som till stor del är improviserad, glömmer vi båda helt bort att nämna att jag arbetar för Five o'Clock tehandel. För läsaren som inte fått kännedom om bloggen via nämnda butik är det måhända av intresse att det är där jag håller till och att den är belägen på Skomakaregatan 1 i Malmö alldeles i närheten av Lilla Torg.<br /><br />I övrigt förekommer ett misstag i intervjun. Av gammal vana brukar man tala om svart te som jäst och grönt te som ojäst. Så sker även i intervjun men i strikt vetenskaplig bemärkelse sker dock ingen jäsningsprocess vid tillverkning av svart te utan det rör sig om oxidering. Hur det kommer sig att man vanligen talar om jäsning har jag ingen kännedom om men personligen undviker jag numera den termen för korrekthets skull och benämner teer som oxiderade, icke oxiderade eller partiellt oxiderade etc. Värt att notera är att det finns teer som faktiskt har jäst i ordets strikta bemärkelse men de tillhör en minoritet och får således bli ämnet för en framtida bloggpost.<br /><br />Länken till TV-inslaget följer nedan och möjligen kan det också vara användbart att veta att det går att snabbspola sig fram i programmet. Om så önskas sker mitt framträdande efter att det medverkande bandet spelat och blivit intervjuat.<br /><br />Mycket nöje!<br /><a href="http://www.kanallokal.tv/webb-tv/skaneidag/2008-05-16"><br />http://www.kanallokal.tv/webb-tv/skaneidag/2008-05-16</a>Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/11179975948231567694noreply@blogger.com6